Visar inlägg med etikett dans. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dans. Visa alla inlägg

lördag 1 januari 2011

isarna

igår när det var dags för buffé och jag stod mellan renskaven och
tunnbrödsrullarna kläckte vi årets motto-
2011-vi klarar det själva.
jag sa också
2011-året då jag ska sluta skälva.

men det vet jag inte varför jag sa
jag skälver rätt lite
överlag.
eller så var det mitt undermedvetna som pratade,
skälvde därinne.

2011 blir också djuråret.
uppstoppade djur-året och
andra djur som man inte behöver interagera med-året.
det blir ärlighetens år.
ljuset i mörkret-året
göteborgs-året.

räven raskade över isen igår
raskade och gled på golvet och dansade
drack ur glas lite här och var
tjoade och så
som man gör på nyårsfest.

sen byttes det kostymer och jag tranformerades
från räv till blåhårig transa i gymnastikdräkt
men vad gjorde väl det.
någon högg av en hals på en flaska champagne.
sabrera kallas det.
man gör det med en sabel.
det råkar jag veta.
jag vet en del.

nu åker jag buss.
är i västerås.
här verkar dött
men det kanske inte är
just västerås fel.

idag är det mesta dött.
det är som slut på något
och vi väntar nu.

igår som alla andra nyår spelades marit bergmans
this is the year
och varje år tänker jag
JA, det här är året.
ja, i år!
yes!
varje år.
VARJE ÅR alltså.

hejdå försvinn inte under isen.

söndag 26 december 2010

take it away, lover!

Rötter.
dom finns där under
och dom syns inte.
bara på juldagen.
då gräver man upp lite och drar och sliter
och inser att alla sitter ihop
med varandra på ett eller annat sätt
för alla har varit och
pillat på någon
som pillat på någon
som pillat på dig
som pillat på någon.

vi sitter alla ihop.
och ibland var man kär i dom.
och ibland var dom inte kära i en
utan i en annan
som också står där mitt framför en.
ex, sex, gammal kärlek och nostalgi,
allt var samlat igår på babar.
till och med babar är ju som förr.
samma folk, samma jargong, samma blickar
och inte blickar
samma klickar
samma lokal.
endast musiken var annorlunda.

det var kul, jag njöt.
någon sa till mig att
"det är precis som förr.
så kul att träffa alla dessa människor nu
när vi alla är lite mer sansade
och i balans"

jaa-aa instämde jag,
jag, ljugarn.
vadå balans.
vardå?

när stället stängt och man stod och funderade på var natten skulle föra en nu
månntro,
kan det bli till någon skön förort på efterfest med en massa folk från gymnasietiden, så man kanske äntligen skulle kunna få hångla med
han i parallellklassen
som gått och blivit så magiskt fräsch de senaste åren
(de senaste timmarna)
eller vad för spännande man man vänta?
så ungefär
stod jag och funderade i snön men inget hände.
ingenting.

så jag tänkte att jag åker väl hem
men eftersom örebro har ett helt jävla medeltida nytt buss-system som jag är helt oförstående inför
bakåtsträvare som jag är
hittade jag inte busshållplatsen.
missade därav sista bussen.

stod förvirrad på torget och fick en känsla av att om någon såg mig nu
skulle de SE hur förvirrad jag var.
det var då min bror hade kunnat göra nytta men han sitter väl och dricker te någonstans borta i vietnam och har det bra långt bort från juldags-nostalgi och kyla.

jag frös och gick således in på grillcorner
örebros mecka
medelpunkt
mötespunkt.
där allt händer
det sista, avgörande.

men jag kom fan knappt in där
för alla jävlar var hungriga och grobian-aktiga samtidigt.
precis vid ingången satt två tjejer och slafsade i sig kebab
på liv och död.
bredvid dom stod en tallrik som såg ut att vara övergiven,
men full med mat.
kebabpizza.

jag suckade och rann ner på en stol bredvid tjejerna.
tydligen helt icke-adekvat beteende
att sätta sig vid samma bord på det sättet,
så för att göra stämningen om än lite mer obekväm
frågade jag om det var deras tallrik,
den övergivna
och dom blev jätterädda att jag skulle vara
så ofräsch
att jag tänkte äta upp någon annans rester.
medan de svarade jakande högg jag i på övergivna tallriken.
tjejerna kollade konstigt och tappade matlusen kanske
jag vet inte
jag åt väl inte med klass
kan jag tänka mig.

sen kom en kille och började också äta av övergivna tallriken.
han frågade om jag ville följa med honom hem
jag skrattade jättehögt
lite elakt faktiskt
men det hjälps inte
det kom från hjärtat.
kebebsås rann lite på kinden
sen gick jag ut,
haffade en stor taxi som egentligen var full
men jag bad
bönade och bad
och fick åka med.

i taxin var jag och tre jätteroliga kurder som hette
Ari (från finland) Omar och Hassan.
även taxichauffören var med i "gänget" tror jag.
vi pratade om allt möjligt.
de ville ha med mig på fest men jag sa
att jag var lesbisk och helt jävla omöjlig att ha och göra med
vilket inte är så långt från sanningen.
dom ba
ahAHHAAA
och så fick jag hoppa av utanför mig.
jag tror jag har problem med att stå för min heterosexualitet på fyllan.

mätt och belåten tumlade jag i säng hos mina päron medan ni andra
samlade på er könssjukdomar med gamla kärlekar och
köldskador för att ni stått i kylan och väntat
på att någon ska ta nåt jävla steg nånstans.

så äre, så vare
med årets juldag.
det känns förövrigt som det var juldagen 2009 alldeles nyss.
jag är skeptiskt till det här med "livet"
hur fan vet man
att det är på riktigt?
och tiden.
vilket båg.

hajja

söndag 19 december 2010

toffeln

min bror ringde mig igår
från en toalett i ett 20-våningshus i
hongkong.
ölen var god i hongkong
sa han
ungefär.
det var nog det han menade i alla fall.

igår var jag på spelning
balkanmusik var det väl
och sen en märklig norrländsk orkester
som hette gledbyg´n som sjöng ledsna låtar
på ett fint sätt.

det var varmt inne i industrilokalen
och man fick inte ha skor på sig.
jag gillade konceptet
i virkade tofflor drack jag billiga öl
och när ölen var slut drack jag rödbetssoppa.

när blåsan blev full stod jag givetvis
inte
i den långa kön till toaletten.
det fanns EN ENDA toalett för 200 törstiga människor att tillgå.
jag kissade ute bakom en snödriva
trodde jag
men det var några som skrattade och sa
att det inte var bakom, snarare framför.
jaja.
det som är bakom för mig är framför för någon annan.
jävla einstein.

jag tror jag använde 10 olika jackor och skor under kvällen
för mina kiss-expeditioner.
med tofflor i skorna alltid.
det såg fånigt ut.
förlåt om jag kissade på någons sko.

jag tog av mig barfota när vi dansade också
det var ju så rent därinne på dansolvet
inte som i brasilien där jag dansade barfota i skumkvarteren lapa
bland glasbitar och centimetertjockt lager av öl blandad med smuts och urin.
så fick jag fet infektion i foten
som en liten hint
om att det var ett omoget och ogenomtänkt tilltag.

igår hände inget sånt.
Förrutom köldskador över hela kroppen
eftersom att vi lever i sibirien
och en borttappad strumpa,
förflöt allt väl.
kom hem i toffla och sko
glad i hågen somnade jag sedan
och drömde en dröm
eller mardröm.
svårdefinierat.
gränsen däremellan är hårfin.
så kan det gå.

hej!

söndag 5 december 2010

110 procent

idag är jag jätte jätte jätte trött.
började dagen med en fjäderlätt joggingtur bland julglada idioter mitt i värsta jävla bullerbyn-stämmningen i haga.
varför?
varför inte
snodde en pepparkaka av en trött kulturtant som sålde något till förmån för något jävligt viktigt, och sprang sen.
så jobbar jag.

igår var det lördag och det var kul. pappa fyllde år och fick bestämma allt.
Det blev således applebutiken, bengans skivor, cigarren, god öl och fruktsallad till efterätt.
axel trodde att pappa skulle fylla 2 år.
siffror, en petitess, verkligen.

sen gick vi som har åldern inne (eller HAR vi det?) på soulklubb på stigbergstorget. jag kissade i snön bakom en buske och såg någon skymta i en annan buske som också pissade och jag tänkte
att det är ju skönt att det finns fler idioter än jag,
så kollade jag lite nogrannare och jo, såklart
det var min bror som stod där och pissade.

Parentes: jag ska skriva ett filmmanus om min bror och mig.
wes andersson skulle regissera
det skulle bli stört roligt
och lagom deprimerande.
zoey deschanel skulle spela mig. slut parentes


sen hoppade jag och bror in bakom baren och sålde öl för glatta livet och bjöd på sambucca. service with a smile. kanske tog en eller annan själva också.
herregud Lina och jag klättrade genom ett nät inne i diskrummet, och snodde en delicatoboll från något slags café där.
detta hade jag helt förträngt
det får man inte göra aja baja.

sen.
suddigt.
tysken
dans
snöoväder
the strokes i huvudet
vitt vitt vitt
ramlar omkring på gatorna
försöker prata danska
och portugisiska
hittar ett långt rep

klättrar upp.


idag såg jag nationalteatern på bengans
med de lite mer vänstervridna delarna av familjen
det vill säga alla utom pappa.

det var bra
dom är gamla men fortfarande arga
fast ändå glada
och fulla med eld och vilja
det är fint
man får en bra känsla av gamla som har massa kraft och färg
och inte är gråa genomskinliga.

att man vill bli sån. typ.
då måste man leva mycket. 110 procent.

söndag 28 november 2010

jag vill ha en synth farsan

jazzhuset i göteborg.
man tänker att det ska vara jazz
eller åtminstone något liknande.
När vi kom till entrén tittade vakten på oss
granskande.
han frågade om vi visste vad det var för klubb
och lät oroväckande hemlig.
Som om det var något jättefarligt
MC-träff eller kannibal-session.
nej sa vi, vi vet inte.
Synth-pop sa han.
jaha, sa vi.

när vi kommit in förstod vi.
alla var svartklädda
svåra
och syntiga.
Stod och vankade på dansgolvet
typ
i takt till musiken.
en extremt sparsam dansstil.

så vi
shottade
ölade
och styrde upp dansgolvet
tror vi.
tänkte att vi lika gärna kunde gå
all in
när vi fanimej betalat 140 spänn i entré
och shots för hundringar.

sen kom emmon
en skitsnygg tjej som uppträdde
och några snygga syntmusiker
på scenen
och alla var svåra
sparsamma
emmon hade en tröja som visade allt
emellan brösten
extremt eggande
alla därinne ville ligga med henne.

vi dansade till sent/
tidigt
och jag minns att jag tänkte
att synth-pop var ju inte alls
dåligt.
johan och dick
tog av sig byxorna
och dansade i långkalsonger.
jag stukade foten lite lätt
strech-dansade
och kände mig hög

jag fick en trumpinne av
den snygga synth-pop-bands-trummisen
och på vasagrillen 04.00
försökte dick lära mig
spela trummor på en fönsterruta.
jag hajade inte hans teknik.

lurade av en snål
jävla
taxichaufför kom vi hem till överpris
och nu har jag trummpinnen här
och carro och fredrik har gjort succé i göteborg
och jag med.

jag såg ut som sångerskan i
jefferson airplane igår
sa fredrik.
dick tyckte jag såg ut som snus-
mummriken från mumindalen
en deffad idiot på vasagrillen
tyckte jag såg ut som en emo-bög
så allt är ju
relativt.

jag såg i alla fall ut.

Vadå "annars"?