kylen

även om du inte har mig, så har jag dig.


drama.
min kyl har lagt av
kastat in handduken
sagt adjö
gått i graven.

den är helt varm
och det luktar
dansk ost i hela lägenheten.
för er som inte vet hur det luktar,
det luktar
inte tårta.
det säger jag bara.

jag som har så mycket
delikatesser i kylen.
styckat rådjur
och strutsägg
och
och och
en massa annat.

jag kan inget om sånt här,
kylar och annat
som ska pillas med.
kollade på flashback och blev
yr.
kompressorer och sladdar
hit och dit.

nu måste jag hänga ut maten i påsar
på min franska balkong
som inte duger till mycket alls.
inte till nåt egentligen.
fransmännen,
vad fan har de gjort för världen?

så det blir fryst youghurt
till frukost,
tills något händer.
jag blundar och låtsas som
ingenting.
kanske är allt som vanligt
imorgon.

hur det nu var.
är.

lamm

nytt år
nytt beteende
tydligen.
fick ett ryck
gick till ica och köpte
ett halvt kilo lammkött och en massa andra saker
jag inte har hemma
och svängde ihop en
episk indisk gryta
med lammkött i.

what the fuck liksom!

hatet

jävla CSN.
man får deras smutsiga pengar
som knappt räcker till tamponger när man har mens
och under hela studietiden är höjden av vardagslyx att välja ICAs egna varor istället för euroshopper någon dag i veckan.

så under hela studietiden springer man runt och är entusiastisk och härligt naiv till en jävla massa nya saker och tankar men fattig som ett jon i lönneberga och inkapabel att göra ett piss av sina kreativa ideer.

Sen är man färdigutbildad
och plötsligt fattigare än någonsin
eftersom man inte fått ett fett direktörsjobb på studs
men då jävlar

ska CSN ha tillbaks varenda krona och MER ändå
såndär ränta!

och då är man dessutom sur, trött, håglös och förbannad på sin man eller fru som är för tjock och oattraktiv och man har inte en enda jävla idé.
livet känns tröttsamt och oförutsägbart
ingen lust till roligheter
inget sprudlande
ingen ändlös energi
inga cravings efter 10 öl en onsdag

MEN en massa pengar
SKA DET VARA PÅ DET VISET?

Aldrig har jag varit så fattig som nu
men nu
nu ska de ha mina pengar
minsann.

dom är som omedgörliga tanter som suttit på samma stol livet ut och druckit kaffe ur samma mugg och löst samma korsord och inte kan tänka sig att krypa ut ur sin låda
helt oresonliga.
kan man få uppskov?
NEJ för man måste fylla i ett formulär och det ska utvärderas och utredas och ätas upp och bajsas ut och analyseras av en hund i Kroatien och innan den processen är klar kommer inkasso hinna bryta sig in här för obetalad räkning, skjuta mig och göra en levande död pinata av mig som små blivande studenter får slå på i syfte att lära sig respekt för Centrala Studiestöds Nämnden.
Serru!

jävla klåpare!
utvärdera det här:
FUUUUUUUUUUUUUUUUCK YOOOOOOOOOOOOOOOOOOU!!!!!!!!!!

Young folks

Cant buy me love

Hej hej hallå dagboken.

Vet inte varför jag just skrev så, detta är ingen dagbok, men skitsamma. Ibland gör jag saker fastän jag inte vet varför. Så är människor. Irrationella och lite opålitliga. Ni med.

Igår var jag och Carro på bravader. Vi träffade några pokerspelare som försörjde sig på just poker.

Det var ett spännande möte minst sagt, med en kultur jag känner mig långt ifrån. Man har olika syn på pengar beroende på vem man är, detta står då alldeles klart för mig. Klart som korvspad.

Att dansa var det inte tal om, däremot var det modernt i dessa kretsar att stå i en ring runt ett bord fullt av diverse rusdrycker och veva med en arm och skrika, ibland hoppa. När klockan närmade sig 05.00 och alla skrek för sitt liv att "Tonight´s gonna be a good night" kände jag mig smått förvirrad. Hade inte natten redan varit? Vilken natt syftades det på? Nästa natt eller?

Där och då fick jag nog, gick ut och satte mig i en buske och kissade. Det var en bra kiss. Rikligt är ett bra ord.

När jag satt där i busken såg jag solen gå upp mellan båtarna i hamnen. Master som silade det ljumma matta ljuset. Då tänkte jag något i stil med att inga pengar i världen kan betala för det.

Vi äger inte jorden, solen, vattnet, vädret, hur rika vi än är. Vissa saker kan man inte köpa, så är det. Bevisligen.

Dessa saker kan man inte köpa för pengar:

Kärlek

Lycka

Insikt

Empati

IQ

EQ

Kanske mer saker men jag kommer inte på fler. Jag kommer inte på så mycket alls.

Idag längtar jag hem. Jag saknar mina vänner och att sitta i gräset på gubbholmen med ett sexpack och vara nöjd med det. En bränd grillkorv med ketchup på, och den svenska försommaren i ryggen. Dunkandes som en uppmuntrande coach. En pålitlig stabil jävel med stadig benstomme. En man kan lita på.

Jag är glad, att jag ska tillbringa sommaren i Sverige. För det är sant, jag älskar Sverige. Jag saknar det och jag älskar det. Även om jag inte byggt så mycket av Sverige. I det hela taget inte ett skit. Några grejer i träslöjden gills inte, det har inget med infrastrukturen att göra.

Jag vill hem och dra mitt strå till stacken. Vara nyttig.

Jag vill definitivt inte bli pokerspelare. Det verkar vara ett tämligen trist, ostimulerande sätt att tillbringa tiden på. Mycket siffror och logik, inget för mig. Och det där med pengar. Jag vill nog inte ha så mycket pengar att jag måste sprida dem hejvilt för att känna att jag gör något av dem.

Jag vill köpa grillkorv på ICA, jämföra priserna, ta den billigaste och ett sexpack folköl och njuta av världen. Den vi inte äger. Den ingen kan äga. Den som äger oss.

Kapitulera inför högre makter och skita rätt och slätt i pengar. För när allt kommer omkring är pengar det minst viktiga. Kärlek är det viktigaste. Och det köps inte. Det krävs tur och öde och en jävla massa tålamod.

/Tålmodig fattig Svenska

Gud är en manboy

När man är vuxen får man göra vad fan man vill. Även olagliga saker, fast då får man kanske fängelse. Men man FÅR göra dom, för man bestämmer själv.
Jag är vuxen så jag tog mig en Cider med jul-smak vid köksbordet alldeles nyss, höjde på radion och spelade luftgitarr till en av tidernas skönaste klassiker. Springsteen såklart. Cidern var min sambos men julen är förbi så jag tänkte att den kommer hon nog inte sakna. Den var god och julen liksom kastas över mig. Jag minns det som igår. Hur jag stod och frös vid naturens hus och snön föll i krulligt hår och jag lovade att jag skulle sticka en halsduk till någon. Förlåt Max, jag fick kramp i handlederna och kunde inte sticka.

Jag såg Gud igår.
Han stod och jiddrade i kassan på ICA om att panten på 1,5 liters cola flaskorna minskat. Förut fick man fyra kronor, nu får man bara 3,50 sa han. Stackars kassör. Han visste inte vart han skulle ta vägen. Tror jag det. Här kommer gud i träningsoverallsjacka direkt från 80-talet, helskägg och svettband och istället för att hjälpa människor till ett bättre liv pantar han burkar och flaskor. Jo han hade burkar i sin påse också. Öl-burkar.

Men jag vet inte hur jag ska döma honom. Gud alltså. Han bryr sig ju trots allt om miljön. Han lever som han lär. Så tänkte jag där jag stod naiv som ett barn med min korg innehållandes vetekli och kycklingfjädrar i olika kulörta färger.
Men tji fick jag. När jag kom ut ur affären satt Gud-jäveln utklädd till någon slags polsk tiggare på en solstol och spelade "Manboy" på dragspel med ett schackbräde framför sig där man kunde lägga småslantar.
Han måste ha ett så jävla roligt "liv".
Sen bröt han vår pakt och sms:ade senare på kvällen.

Från: Gud-jävel
"Du, jag vet att vi inte ska smsa, men jag måste fråga en grej. Det här med påsk.. Varför firar vi det egentligen?"

Svar:
"Hönsen gick bananas när Cornelis Wreeswijk som var en skäggig gubbe som levde för runt 2000 år sedan skrev en låt om hönan Agda. Höns världen över närmast sket ut ägg konstant i tre dygn och dog av utmattning. Så vi firar att Hönsen återuppstått och därför äter vi ägg i tre dagar. Glad påsk din jävla hedning".


adieu

Kom så får du hårt godis

Onsdag eftermiddag i en liten jävla skitstad i Sverige. Utomhus kallt som i ett fryshus, bussar som är försenade. På ett industriområde finns en mataffär som besöks flitigt av studenter och annat pattrask som inte har råd att handla på Hemköp eller Ica. Vi är pattrask som inte har råd att handla på Hemköp eller Ica. Januari måste vara årets längsta mest plågsamma månad. Kall, fattig, stökig och allmänt jävla störig.

Hursomhelst handlade vi mat på denna lite sämre mataffär och jag fick ju givetvis stå i kassan och välja bort saker eftersom jag inte hade täckning på kontot. Hamnade i ett extremt knivigt dilemma där valet stod mellan en Brie-ost eller ärtsoppa. Att välja bort toapapper var inte aktuellt av uppenbar anledning. Kunde valt bort kycklingen men den var redan inscannad och kön var redan lång, och kassören var redan darrigt nervös på mig. Slapp betala för påsen. Valde bort Osten. Det smärtade och jag övervägde hänga mig i duschdraperiet när jag kom hem. Sen såg jag ostbågarna som stod på bordet och var sådär lagom sega. Väntar med dusch-dramatik till ett bättre tillfälle.

När inhandlingen var klar och vi trängts färdigt bland barnfamiljer, singelmammor som köper cigarettlimpor och gamla gubbar med rullatorer som gett sig ut för att köpa ett paket flingor och ser detta som sitt mission of the day, missade vi bussen. Inne i denna o-charmiga industrilokal finns ett café. Som är precis så sunkigt som ni kan tänka er när det ligger mittemellan Rusta och Willys. Med jackor på drack vi varsin läsk. Jag tog en trocadero för 10 kr. Jag kände när jag stirrade upp i lysrörstaket att jag är så mätt på det här. Inte trocadero, dem gillar jag, men livet här. Jag är så klar. På flera plan. Känslan kulminerade och nådde klimax när jag bläddrade i lokaltidningen och på mittuppslaget möts av den hårresande nyheten att "Man ska bygga fler rondeller på Våxnäs".
WHAT? VA? OCH!!!
Tur att jag sagt upp lägenheten så valet att stanna här inte ens existerar.

Nu ska jag se på en fransk film innehållande mycket sexuella spänningar, bra musik och 60-tal. En favoritkombination för övrigt.

Hepp.

Hide and seek

På nyårsnatten framåt femsnåret var de flesta av oss i slutskedet på en fest med bubbel i ådrorna, hade deeptalk med en främling, var deckad under en säng, hade halva inne (eventuellt hela), eller satt och bölade i något hörn och ångrade hela 2009. Med de flesta menar jag samtliga människor i detta land.
Alla utom en. Caroline.
Hon satt hemma i sin lägenhet nyss hemkommen från nyårsfestligheter där hon sovit större delen av 2010 på en soffa, vilket resulterat i ett aningen piggare, nästan lite salongsberusat tillstånd. Hon slår på datorn och på något vis bara händer det. Hon halkar in på en hemsida som säljer mobiltelefoner. På nyårsdagen vaknar hon lite tung i skallen och ser att hon har ett nytt mail.
Med en orderbekräftelse.
På en iphone.
Registrerad 05.56.
Hurra Carro det här är ditt år och du är min idol.

Nu sitter hon mittemot mig och kläcker ur sig lysande kommentarer som en osäkrad kulspruta. Hon såg en bild på en man som var så snygg att hon blev gladare än hon varit hitills i år. Ibland är Män bra. Även på distans. På en dataskärm.
Vi bor ihop nu jag och Carro. Det känns underbart att gå till ICA tillsammans med någon och högt deklarera "Har VI tomater hemma?" Detta VI är något fint som fyller ett av alla hål i min ostkropp.

Idag skulle jag åka buss. Ja, jag gör det ibland. Jag hade inga pengar till biljetten. Då hände något fantastiskt. Spindelmannen kom susande med cape och allt och sa att jag kunde få rida på hans axlar hem till haga. Jag fick låna en pälsmössa också. Sedan flög vi iväg och ovanför den vita marken var det varmt. Inte alls vinter. Varmt och fuktigt och grönt och blått. När jag blundade såg jag röda blommor, sådana som sover på natten och slår ut på dagen. Väl hemma släppte han av mig på balkongen. Gav mig en kindpuss och flög sin väg.

Och nu sitter jag här och förbannar mig själv att jag inte tog en bild av oss. Ingen kommer tro mig. Men jag vet.

Inatt vaknade jag av att jag pratade i sömnen. Jag drömde att jag seglade. Men vattnet var fruset så jag kom ingenstans. Jag skrek "VIND!"
Sen torkade jag svetten ur pannan och såg sanningen i vitögat och det såg rätt fint ut så jag somnade om.

Godnatt.

Ligga i 60 timmar

Nej jag har inte dött. Fast det var jävligt nära igår eftermiddag kan jag säga.
Som en gammal kärring med scolios och reumatism har jag tagit mig upp ur soffan ungefär fem gånger de senaste tre dygnen. Då, med mycket möda, för att gå på toaletten. Jag har knappt ätit alls. Vem fan orkar ställa sig vid spisen när man är halvt död? Eftersom att jag är så sjuk vill ingen befatta sig med mig. Ingen medmänniska vill komma och ge mig en kram eller en liten klapp på kinden. Det är lugnt, jag förstår er. Ha inte dåligt samvete. Nejdå.

Eftersom jag känner mig så ensam och ynklig sover jag på soffan. Sängen är så stor, att jag drunknar där. I svett om inte annat. Således, ligger jag på soffan, svettas och sover, är vaken omvartannat och äter inte. Jag har typ gått ner 8 kilo på tre dagar. Jag har åldrats tio år. Tror jag fått grått hår. I morse var jag så satans trött på det här att jag ringde vårdcentralen. Syster Eva ställde frågor och jag svarade. Hon sa att jag borde skaffa en termometer så jag kan se hur hög feber jag har. Hon tyckte definitivt att det var amatörmässigt att inte ha en termometer. Ovuxet. Hon sa att stjärt-termometer är att rekomendera. Att den var mest tillförlitlig. Stjärt-termometer. Tillförlitlig. Jo Jo. Tror jag säkert. Sadist.

Hursomhelst tyckte Eva att jag skulle komma till henne så hon fick se på mig. Så att jag inte gick och dog i hemmet. Så 1890-tal. Men jag fick inte gå in i huvudingången. Jag kände mig så utesluten. Inte ens inom sjukvården kunde man få en kram eller lite fysisk närhet. Men det var värre än jag trodde. Jag fick gå till baksidan och gå in och sätta mig i en bur. Helt avstängd från alla andra. Sen kom Eva. Klädd i en astronautdräkt. Typ. Vita plastiga kläder, handskar, förkläde och munskydd. Nu vet jag hur det känns att vara en samhällets böld. En som får gå bakvägen. En som man är rädd för. Eva tog halsprov på mig men jag skulle inte ha någon medicin sa hon. Det skulle gå över. På vägen hem gick jag in på ICA och köpte något ätbart. Mitt insjunkna ansikte och min tomma blick måste avslöjat mig. Kassörskan sa "krya på dig".

Så återvände jag till mitt illaluktande näste soffan där jag nu tillbringat de senaste 60 timmarna. Det är så fruktansvärt tråkigt och allt blir blött. Jag speglade mig förut och det var fan något av det värsta jag sett. Jag såg ut som en mentalpatient som rymt från psyket. Dregel i mungiporna, stirriga ögon och flottigt hår på ända. Det enda som fattades var tvångströjan. För att bli lite gladare åt jag tre ostbågar. Fastän jag inte ens var sugen.

Nu ska jag vända huvudet inåt och försvinna in i drömpsykosen. Inatt broderade jag en skitstor bonad i tribal-bokstäver med texten "Jag äger ingenting". Orka analysera det.

Adjö.

Ps. Gudjävel ska få fan för det här. Jag ska bakskjuta honom när han minst anar. Och ingen julklapp ska han få. Det kan han fan glömma.

Köpt för en kärleksaffär

Idag när jag vara på ICA blev jag så glad. Min lokala ICA handlare, han tänker utanför ramarna vill jag lova. På det lilla provsmakningsbordet, som är den delen av butiken jag är mest välbekant med, låg inte ost, korv, eller ananas som det brukar. Där låg en bukett blommor. Och en skylt stod uppställd; smaka gärna.
Ja, vad fan tänkte jag. Man ska väl prova allt. Så jag bet av en redig bit av en röd utslagen gerbera och tuggade. Sköljde ner med en pommac som troligtvis inte tillhörde provsmakningsutbudet men det var ingen som såg att jag tog den. Det var en angenäm blandning, inte alls så äckligt som det kanske låter. Jag vet att man inte får äta upp allt som står på provsmakningsbordet, men jag bet av tre kvistar till och gick omkring i butiken och knaprade medans jag funderade på vad jag skulle ha till middag. Sippade på pommacen gjorde jag med föresten. Hittade en skön solstol inne på chipasvdelningen där jag satte mig för att smälta min gröna diet, och vila lite i alla tankar. Såg från min låga höjd att det kommit ut en ny chipsort och förstod direkt vad jag skulle ha till middag.

Grabbade tag chipspåsen och sen grabbade jag tag i handlarn som kom ut från lagret och var alldeles rödflammig i ansiktet. Jag sa att blommorna var utsökta och frågade om han hade tips på någon bra sås. Det hade han inte. Han var rent av lite otrevlig faktiskt. Han kände nog på sig att jag uppfatattde honom som så, därför böjde han sig fram mot mig, nära och viskade i mitt öra :
"Förlåt om jag verkar lite stressad och otålig men det är så att jag har en affär med Gerd, kassörskan, och vi har just satt på varandra inne på lagret. Jag känner mig lite generad, för det vore fatalt om det kom fram. Vi är ju båda gifta. Och inte med varandra då. Så du får ursäkta. Jag kan se förbi pommacen du drack om du håller käften om det här"
Inte säljer jag mig så lätt.
Men för den här påsen chips och en burk ärtsoppa så ska jag nog knipa käft, sa jag och kände hur skönt det är med intriger så länge man själv inte är inblandad.
Handlaren nickade och sa att jag fick ta vad jag ville. Sen kom Gerd ut med håret på ända och en knapp mindre i skjortan. Jag log och njöt och tänkte på hur gott chipsen ska smaka. Gerd skyndade rosenröd till kassan och jag frågade handlaren tyst, var de hade satt på varandra.
"På en låda inlagda gurkor", svarade han trött.
"Kan jag få en burk inlagd gurka också, från lagret?"
"Du är ju sjuk!"
"Haha ja".

"Hejdå, jag ska hålla käften om gurkan och er lilla affär. Men tänk på lilla frugan. Hon kanske gillar gurka och imorgon sitter hon och knaprar ur en burk som är fylld av andlig älskog mellan dig och din hemliga älskarinna. Tänk på det du, handlare lilla".

När jag dansade förbi kassan blinkade jag till Gerd och viftade med Chipsen och ärtsoppan. Hon fattade att jag var köpt tror jag för hon sa inget om betalning. Sedan ropade någon på Gerd och frågade vem fan det var som hade brutit av kvistar på blombuketten han skulle ge till sin sjuka farmor.
"Det var jag" skrek jag högt och sa att de smakade utsökt. Kände ögon i ryggen och hakor till knäna bakom mig. Tillade högt att jag rekomenderade alla att köpa gurka på burk. Sa att den var utsökt i dag. Full av kärlek.

Sen gick jag hem och stekte chipsen i smör. Sköjde ner delikatessen med Pommac och det var fanimej den finaste söndagsmiddag jag ätit sedan jag sköt en älg förra hösten.

Jag vet vad ni tänker nu:
1. Hur i helvete fick hon upp kapsylen på pommacen!?
2. Blir man inte rysligt dålig i magen av att äta blommor?

Svar:
1. Jag öppnade den med ögat.
2. Det återstår att se. Som med allt annat.

Ja, livet är allt bra spännande.

Heppåer.

En (annan) Kärlekshistoria

Jag gick upp ur sängen mitt i natten. Jag sköt bort bokhyllan bredvid TV:n. Där bakom fanns en dörr. Jag öppnade dörren och fann ett rum. Ett rum jag inte känt till innan. Det var ett stort och rymligt rum med ett enda litet fönster. Ändå var det mycket ljust därinne. Det fanns till och med gardiner. Rummet var större än hela min lägenhet. Jag minns hur jag tog mig för pannan och jag kunde inte förstå hur detta rum kunnat undgå mig.
Här har jag haft en gigantiskt lägenhet att röra mig i, fast jag bara utnyttjat halva dess kapacitet. Så korkat. Direkt började jag flytta på sängen. Du var plötsligt här och du hjälpte mig att lyfta den. Du sa att vi borde skruva åt sängbenen. Vi lyfte in sängen och ställde den mitt i rummet. Sen var du inte längre kvar. Jag gick ut ur mitt nyfunna rum för att sätta på mig strumpor. Golvet var så kallt. Strumpan var för liten. jag fick inte på mig den hur jag än försökte. Jag gjorde det enda jag kunde göra för att få ner foten. jag gick ut i köket och hämtade en sax och klippte av mig lilltån. Det gjorde lite ont men inte så ont jag trodde att det skulle göra. Och jag minns att jag tänkte att det gör detsamma med en liten tå, nu när jag har ett så flott nytt rum att vistas i.

Sen vaknade jag.
Jag slog upp meningen med denna dröm. Jag fann en förklaring som inte alls kan försäkras vara särskilt tillförlitlig, då jag hittade den på en tveksam sida på internet. Å andra sidan spelar det ingen roll vad som är korrekt eller inte, då denna förklaring närmast träffade prick rätt. Alltså tolkar jag den som min sanning och jag gillar den verkligen. Jag måste citera på engelska, därför att den gör sig inte rätt på svenska:

ROOM: A state of feeling or atmosphere. A condition or possibility.
A BIG ROOM: Suggest your space to do things, your possibilities.

Finding a new room in your house: This is the discovery of new talents or possibilities in yourself.

Tack någon för den fina tolkningen. jag vaknade glad i hågen och kände mig oerhört beslutsam. Och förvissad om att det kommer att bli bra sen.
Ja, jag tittade bakom bokhyllan för att vara helt säker. Där fanns bara tapet och damm.

För övrigt har jag varit i Torsby i Värmlands skogar idag. Det enda jag kan säga om det är att värdshuset har goda lövbiffar. Och att ICA har ett brett utbud av korv. Jag köpte en burk "Bullens pilsnerkorv". Har alltid velat smaka den för burken är så retro. Köpte givetvis ett paket danske pölser också.
Jag impuls shoppade även hårfärg. Det visade sig emellertid, att mörkblond i Torsby, är mörkbrun I Karlstad. Eller åtminstone i mitt hår. Vips så blev man brunett.
Jag tog det hela med ro och tänkte att det nog finns någon mening med att bli brunett idag.

Nu sitter jag mätt och belåten efter en magnifik dejt med Elina och funderar på om man skulle ta och ställa till med kräftskiva snart. varför ha kräftskiva i Augusti? Då är det ju så väntat. Nu vore mer exotiskt.
Elina och jag såg "En kärlekshistoria". Jag blev lika rysligt uppfylld som jag alltid blir av den filmen, och som alltid konstaterade jag att allt var bättre förr.
Kläderna, musiken, mopederna, vägskyltarna, musiken, husen, tågen.
Till och med kärleken verkade mer äkta och innerlig. Fast vad vet jag. Jag är ju bara en liten liten person i stora kläder som sett så lite av världen om man tänker efter.

Men nu ska jag utforska nya rum och världar. Det ska bli hemskt spännande att se, vad man kan hitta härinne. Där ute.

Bon nuit.

Killer Queen

Det blir grymt skönt läge, den dagen jag ska söka jobb i England eller något annat engelskspråkigt land och min arbetsgivare frågar om jag läst engelska vid någon högskola eller Universitet. Jajamän! Jaha vilket då undrar arbetsgivaren och förväntar sig att jag gått på något av de bättre, såsom Harvard kanske. När jag då stolt svarar "Anus English academy"! Kanske det inte kommer vara gjutet att jag får jobbet. Arbetsgivaren ser skeptisk ut men när jag då försäkrar att det är "no problem", ja då lyser Arbetsgivaren upp och säger, Jamendåså!!! Välkommen ombord.

Nädu, Herr Anus, nu får du tänka om. Hela den här skylten är ett jävla problem.

Något annat som skulle kunna ses som ett smärre problem är att jag inte hittar dendär låten på Dirty dancing soundtracket när Baby säger till Johnny "come here lover boy" och vinkar sådär sensuellt ni vet. Smärre problem, sa jag. Såsom att Obama fått fredspriset, att jag frös som en polsk jude i koncentrationsläger igår natt, att allt kostar pengar, att Anna Anka inte gillar inredningen på grand hotell, att jag aldrig skulle ha råd att bo på grand hotell och att min favoritkassör tycks ha slutat på ICA haga. Små problem som stenar i skon och sand i ögat.

Just det! Jag skickade en eftersläntrarfåga till gud igår. Jag kom på att jag hade ju glömt fråga hur Freddie Mercury tänkte när han skrev Bohemian Rhapsody. Så nu har jag frågat. Hoppas det kommer fram. Mailade på gudjävel@himlen.nu. Men det är ju en rätt öppen och till viss del tung fråga och så kanske han inte hitta Freddie direkt heller. Han kanske ligger i en hängmatta och slickar i sig honungsmarmelad. Det hade jag gjort.
Heppåer

Kärlek och mazariner

Det är torsdag kväll och jag är inte på ankan och dricker 25-kronors öl. Jag är ensam hemma med stearinljus och ett glas rött. Nej jag tänker inte skära mig i handlederna och dö en plågsam död. Jag kände bara för att vara hemma ensam och tända lite ljus och dricka rödvin och spela gitarr. Idag delades nobelpriset i littertur ut i Stockholm och i Karlstad delar man ut gratistidningar om helgens aktiviteter. Samma nattklubbar, samma folk, samma jävla tomma skit som förra helgen.

Jag borde nog inte gå in i mig själv så mycket som jag gjort idag, det blir så jävla svårt att komma ut. Det blir kladdigt och saker och ting grötas ihop. Apropå gröt åt jag just det till middag idag med kanel och socker på. Gröt och rödvin kan starkt rekomenderas. Jag köpte gröten på ICA och framför mig var det en gubbe, kanske 75 bast, som hade en väldigt rolig kväll framför sig. Två fläskkotletter, en folköl och en banan. Det är livskvalitet det, gubbe lilla, du är min idol.
Varför deppa när man kan peppa, framför reprisen av Plus. Kanske, om han har tur blir han lite smålullig av folkölen. Jag borde ha fler gubbar som kompisar. De berättar roliga historier om hur det var förr. Om hur de fann sitt livs kärlek på logdansen och hur de svärmade i höet. Det berättar om hur man tog kontakt med en flicka man tyckte var söt innan bloggar, mobiltelefoner och internet. Gamla gubbar sätter huvudet på spiken direkt. De gillar ärtsoppa på tordagar som jag och man behöver inte oroa sig för att de tror att man stöter på dem bara för att man vill vara vän. En mazarin och en slät köpp kaffe klockan fyra, är allt jag kräver av en eventuell gubbvän. Fina samtal om fågelsorter och hur det var bättre förr.

Min farfar är en sån gubbe. Han ska jag berätta om någon dag. Han har berättar för mig, att förr i tiden fanns inte apelsiner eller bananer. Och han har älskat min farmor i 60 år. Farmor säger att farfar var den snyggaste av alla i hela socknen. Och han blev hennes. De köper fortfarande alla hjärtans dag presenter till varandra. Det är kärlek.

Mrs. Clean, tell me is that really you?

Det är underhållande att stå i kön på ICA. Jag tittar på vad alla andra köper och så funderar jag på vad det är för människor. Idag var det en tant före mig som köpte 10 risifrutti och en påse frysta ärter. Kul att även tanter är lata med vad de lagar till mellanmål. En ung kille köpte 4 piroger, en påse chips och en dosa snus. slutsats=Singel, hemmakväll.

En gubbe köpte allt det dyraste som finns på ICA. slutsats=rik jävel.

En ung tjej köpte rakhyvlar och en citron. Slutsaten=svårt. Kanske har hon en dejt och ska bjuda på Gin och tonic? En kille köpte pasta, glass, tamponger och en ELLE. Slutsats= han har en flickvän som är en bitch och inte orkar gå själv, eller så har hon sjuklig mensvärk, i så fall är han en hjälte. Vad jag skulle göra var inte så svårt att lista ut. Jag köpte följande:

Mitt avlopp i badrummet har länge varit beyond haveri. Jag har dragit på den smärtfulla uppgiften att rensa rent där i ungefär tre månader, men nu var läget helt ohållbart. Det luktade ungefär som att någon dött, ruttnat och återupplevt under mitt badkar. Jag kikade men hittade inget som tydde på att så var fallet. Dock hittade jag något som liknade en råtta i avloppet. Jag övervägde att ta en bild, men insåg att det nog kan uppfattas som jag haft ihjäl ett djur och dränkt det och jag vill inte framstå som någon som skulle kunna göra något sådant.

Sedan gick jag åter till Ica för att köpa lite saker som jag glömt. Denna gång kan mina varor ha gett lite smått tveksamma tankar för kunderna bakom mig. Jag köpte en burk soldatens ärtsoppa och ett paket toapapper. Vad kan man göra med det, förrutom det uppenbara?

Ikväll ska jag och Carro gå på Ladies Night på Red room. Vet inte vad jag ska förvänta mig. Kanske kommer en redogörelse.

Puss på er.

I Göteborg fann jag den här skylten men jag hittade aldrig dit tyvär.