jag ÄR

Ibland ska man resa jävligt långt för att komma på vad man vill. Ibland räcker det med Göteborg men då kan det ändå inte räcka till, i relation till vad man vill ha. Ibland

Hursomhelst är det i Göteborg jag är nu, på soffan tillhörande min syster och Danne.
I rummet bredvid ligger världens sötaste barn och sover, och imorgon ska jag vara moster hela dagen. Vi ska gå på museum och vi ska bygga klossar och spela gitarr.

Idag fick jag frågan "vad gör du då?" Jag svarade att jag pausar från livet, för det är det jag gör. Pausar från det vi svenskar anser vara livet; dvs val av arbete.
För såna är vi. Vi frågar sånt. Vad jobbar du med, sånt undrar vi. Men varför undrar vi det? Det är ju så mycket roligare att veta vilken musik som ger en gåshud, vilken typ av fordon vi helst färdas i och om vi någonsin gråtit på opera. Om ja, varför?
Så lär vi känna varandra och oss själva. Så kliv ur er svenskhet kamrater!

Själv ska jag flyga Till Barcelona på onsdag. Där har jag vänner som väntar på mig. Människor som tycker att mina tankar om flygplansmaten, universums början och slut och lokala ölorters påverkan på gommen är mer intressant än "vad jag gör".
För vad jag gör, är att jag är- DET är vad jag gör.

Godnatt älsklingar.