te-ve

idag köpte jag en te-servis.
bara sådär.
koppar
fat
kanna
sockerskål
ja hela skiten.

hade te-bjudning
för att prova den
och den höll verkligen måttet.
det är nåt visst med att
sätta läpparna mot en
riktigt tunn kopp
med ett litet nätt handtag.
det är det.

när jag ändå var igång med köpandet
höll jag på att bli ägare till
en pälsmössa gjord av en
forna levande mink
samt en teve-apparat,
tillverkningsår 1982.
den påminde om en tv
som farmor och farfar hade på landet
när landet fanns,
det finns ju fortfarande
men det är någon annans land nu,
och jag antar att det var någon slags
våg av nostalgi som jag nära nog
sköljdes med av alldeles fullkomligt.

VAD skulle jag med en tv till?
jag har inte ens en antennsladd
eller box eller vad
det nu är man har
nuförtiden.

på landet brukade jag titta på
skärgårdsdoktorn
och äta popcorn ur kastrullen
som farmor gjorde på vedeldspisen.

nu finns det modern spis där
på det nya landet
där nya människor
kollar på nya tv-program
på nya tv-apparater.

år och år av slit
borta.
upp i rök
inga spår.

jag hade inga kontanter
annars hade jag suttit här med
tv och pälsmössa
på halsen.
jag som är pälsdjursallergiker
och allt.