lördag 25 september 2010

Bomber och Finland

Ja, Sverige en lördagsmorgon i slutet av September. Dimmigt och grått som i Auschwitz, och nästan lika deprimerande. En man har gripits för misstänkt sprängdåd på Arlanda flygplats och nu jävlar kommer terroristerna till vårt härliga (grå) Svea Rike.
Det var på tiden.
Lite roligare hade det varit om det var en bombkvinna, om det ändå ska bombas. Få upp könsfördelningen lite, men tydligen verkar kvinnor inte tänka på bombdåd som lösning på ett problem i lika hög utsträckning som män. Jag undrar vad det kan bero på?

På Tv imorse berättade den fina TVhallåan med välvårdade naglar som sånt där dyrt smink som inte syns att det med all sannolikhet kommer bli omval i Värmland. Varför? JO för att Arvika fuckade upp rösterna genom att överlämna några valkort i en ICA-kasse. Såklart att de gjorde. Såklart att det var Arvika.
Och jag hade ingen mjölk till gröten i morse som om dessa deprimerade nyheterna inte skulle vara nog.
Och imorgon har jag gått med på att följa med på en Finlandskryssning med jobbet. Efter mycket övertalning. Jag bävar verkligen inför denna fenomenalt skruvade åktur, där alla hämningar kommer lämnas i hamnen. Eventuellt kommer jag att stanna i hytten och virka.
Rapporter utlovas.

Ha det bra nu och titta dig själv i spegeln och tänk "Dig skulle jag vilja ligga med" så kommer du garanterat må bättre. För det sa Peter Siepen.
(Klart han vill ligga med sig själv)


tisdag 21 september 2010

No rainbow in the sky.

Det har varit väldigt dåligt väder på sista tiden. Kalla vindar, regn och mörker. Jag vet vad det beror på, jag endast sitter på hemligheten. Nu tänker jag dela med mig av den banbrytande sanning, som vi alla i blindo köpt och bara accepterat. Förmodligen kommer denna nyhet täcka löpet rikstäckande imorgon, för att inte tala om i landet overthere. Jag kommer bli jagad och mördad med pil och båge och hängd på en lyktstolpe men det är det värt.
Här kommer den. Sanningen om regnet och gud och hans pakt med SD.


Enligt gud själv fick han ett splitternytt schackspel samt en skiva med Sven-Ingvars som tack för att han pissade på oss som vill att samhället ska utvecklas till något gott och såg till att SD fick dansa in i riksdagen med sina medeltidsideologier.
Nu ska jag rulla in mig i mattan och förbarma mig över mänskligheten.
Hejdå

måndag 20 september 2010

Mrs. Matriarkat

Jag orkar inte ens kommentera dumheterna som håller på att ta över Sverige. Nynazister i en kommun och lite allmän rasism i riksdagen. Blir fyra spännande år nu framöver. Nästa år kanske man kan rösta brunt. Kul att vår samtid går åt rätt håll, verkligen.

Igår målade jag i solsken och fruktig höstluft. Inspirerad av filmen "The dutchess" kom denna teckning till. I sann rebellanda lät jag den kuvade grevinnan göra revolt. Det var befriande, även om det finns föga sanning i min vision. på 1700-talet var det ont om frigjorda kvinnor som inte blev brända på bål eller på annat sätt plågade. Och ont om rosa dildos och Sverker Oloffson var det nog också.
Men vem fan bryr sig. Med den här regeringen kanske vi snart är tillbaka i 1700-talets härligt kuvade och patriarkala anda. Heja.









fredag 17 september 2010

Me Vs Me

Idag fann jag mig ståendes på Hemköps delikatessavdelning och fullkomligt mula in ostbitar som var för provsmakning. Enligt normen tar man en, max två bitar för att se om osten faller en i smaken eller bara passerar smaklökarna obemärkt förbi. Men jag bara fortsatte utan att tänka på vad jag gjorde. Jag stod dessutom och smaskade högt och sa "mmmm" samtidigt som jag dreglade över tapasdisken till vänster. Jag var hungrig. Jävligt hungrig och sen kom en hemköps-tant och sneglade med ett ont öga och mumlade något om var osten fanns i förpackning så jag kunde smaska vidare hemma. Hon uttryckte sig inte exakt så men det var så det lät. Jag tog en sista bit och gick fattig och sugen ut ur affären. Sen gick jag in i en annan affär och där sålde de parfymer. Jag hittade en parfym som hade en stor affisch ovanför sig och på den affischen var en kille som jag varit kär i för länge sen som blev modell, så jag sprutade lite av parfymen på mig. Jag vet inte varför jag gjorde det. Jag ville väl se om den luktade gott. Om han stod för något bra genom att göra reklam för just den. Den luktade inte så gott. Inget särskilt.

Ikväll ska jag och Elina äta hemmagjord pizza. Jag bara längtar efter att klockan ska bli sex.
Idag har jag inte sökt ett enda jobb för det finns inte enda jävla jobb utannonserat som jag inte redan har sökt.

Dags för lista. "Saker som känns lite jobbiga just nu" VS. "kanske är det inte så farligt ändå"

1. Jag har inget jobb. VS. men jag kanske får ett snart
2. Jag har en helt havererad ekonomisk situation VS. men jag har ju fått en lägenhet.
3. Det sket dig med kärleken VS. men jag känner mig hoppfull och fin ändå (typ. Det här är lite ljug)
4. Jag känner mig rastlös och lat nästan hela tiden VS. då virkar jag en vante. Det orkar jag.
5. Jag känner inte att jag bidrar till samhällsutvecklingen VS. Men jag ska rösta på söndag och det är ju ett litet bidrag
6. Jag måste betala 1.200 kr i böter till västtrafik VS. men jag kan äta nudlar ett tag
7. Jag är ibland rädd för att få åderbråck VS. men jag har alla kroppsdelar intakta
8. Jag vill så mycket saker som jag inte gör VS, men sätt igång då.
9. Jag är för håglös för att sätta igång VS. men en vacker dag kommer jag inte vara det längre
10. Jag kan inte räkna VS. men det finns en massa annat som jag kan. Tror jag.

Nu ska jag virka en vante i soffan och tänka på de planer som jag och Dick har pratat om som handlar om att fira jul i förväg i år. Så kallad "FörHjul". En helt komplett julafton med vännerna. Med gröt, kalle anka (på VHS) och finkläder som sitter obekvämt, julsnaps, gran, julklappsbyte och kanske en whiskey till kaffet. En jultomte ska vi väl ha också.
Frågan är var vi ska vara. Dick föreslog i en cirkusvagn på hjul. Hjulafton.
Ska vi rulla också? Klart vi ska rulla! Vilken cirkus.

Trevlig helg.

torsdag 16 september 2010

Jag var slut när du hitta mig, i Gbg-regn

"Ah men det var väl satan vad dålig hon är på att uppdatera" har mina tusentals läsare säkert tänkt de senaste dagarna.
Jag ber om ursäkt men jag har varit på hemligt uppdrag och då är det inte så jävla lätt att blogga. Under dödshot liksom. Jag fick inte säga något av hänsyn till några djur, och några människor som var i fara. Jag har varit i öknen, i havet, i träden och i slott.
Där fick jag utsökt mat i form av persikodraperad ryggbiff, levande sås och handplockat ris.
På fredagar fick vi poppa popcorn och springa runt i marmorsalen och sjunga bellmansånger.

Nu är jag dock tillbaks. Jag tycker att jag doftar svagt av herrparfym men det är verkligen inte möjligt.
Det är konstigt hur det händer saker som inte är möjliga.
Till exempel när jag fick permission från mitt hemliga uppdrag i helgen åkte jag till Göteborg. Där lyckades jag på en dag hitta en lägenhet till mig själv, fastän jag inte ens visste att jag behövde en. Och att springa på en lägenhet i Linnéstaden i Göteborg är väl ungefär lika omöjligt som att avslöja gud. Det går men det är jävligt svårt.
Men jag hittade lapp på husvägg med erbjudande om rum och jag ringde och det rummet var uthyrt men det fanns kanske en hel lägenhet istället. Ja! Och som i en dröm var jag först att ringa på den jävla lägenheten. Vad är oddsen?

Jag gick på visning och bad att få återkomma. Sa det med en vuxen ton som jag inte visste att jag hade. Jag vet inte varför jag sa det egentligen, det var ju glasklart att jag skulle ha den. Ville nog bara verka lite svår. Men jag gick med bror min och tog en öl, efter tre klunkar ringde jag och tackade ja. Det är precis så "svår" jag kan vara när jag vill ha någonting. En halvtimmes svår. Dagen efter skrev vi kontrakt.
Jag skulle egentligen bara hälsa på mina syskon, men kom hem med en lägenhet på halsen. Så ska livet vara. Fullt av omöjliga saker som händer. Som att jag sitter här och doftar herrparfym och får lägenheter till höger och vänster. Snart har jag väl fått ett jobb i Göteborg också, skulle inte förvåna mig nu när allt omöjligt händer. Jag kan meddela att mitt karmakonto är nollat. Totalt noll då jag åkte dit på en av alla mina rutinerade plankningsaktioner. 1.200 kr för att åka en hållplats. Ja, det var väl fan att gud ska pissa på en på det viset. Får man lägenhet måste man fråntas något annat. Det är väl så det går till antar jag. Jag visste att västtrafik var inblandad i Guds skumraskaffärer. Det är något lurt över deras uppsyn.

Så nu ska jag alltså flytta. Den 24 oktober är det inflyttning och sen vet man inte vad som händer. Men en redig inflyttningsfest får vi väl styra åtminstone. (Vita liljor ska det vara!)
Det känns spännande att byta stad. Det har hänt konstiga saker här i Karlstad som jag kommer minnas alltid. Kanske skulle köra någon nostalgiserie här på bloggen med tillbakablickar. Får suga på den.

Annars är det mycket politik nu. Val. Jag drömde en mardröm inatt. Att det blev borgerlig regering. Det var inte grant kan jag tala om. Alla utom höginkomsttagarna kommer bli fängslade utanför franska guyana innan julen 2010, där Reinfeldt kommer dansa för oss iklädd ett älgskinn. Till mat blir det ärter och rödbetor och inget mer. Det blir inga julklappar och vi kommer bli tvingade att titta på paradise hotell varje dag.
Snälla rösta rödgrönt hörrni.
Puss

onsdag 8 september 2010

Sitting on a Cornflake

Vaknade av ett sms. I det stod det "Ska du med på svartklubb på lördag? Jag har en lista."
Det ska jag nog.
Jag återkommer med detaljer på söndag.

Idag var jag hos Anita på arbetsförmedlingen. Det var ingen het man med inställningen att förföra mig på sitt tjocka skrivbord i polerad ek som mötte mig.
Men Anita var en klippa. Hon hade jeanskjol och glashalsband, såna som bibliotikarier i vanliga fall har patent på. Hon kanske är bibliotikarie från början. Hon hade den där lite luddiga uppsynen som de brukar ha, och ett sävligt sätt.
Det gillar jag. Sävlighet borde bli lite mer inne. Vara rapp och effektiv är väl ingen konst, men att vara långsam, eftertänksam och sävlig, är det. En konst.

Nu fortsätter mitt kvasiliv som vanligt. Förutom att jag ska flytta. Inte till något eget, men jag ska lämna Elina och Hannah för ett annat vardagsrum där min madrass ska ligga och samla damm tills jag får mitt drömjobb med en månadslön på 50.000 så jag kan köpa ett slott byggt av vinylskivor där källaren är en pool av champagne och min säng flyger och dallrar och fönstrena är höga. Höga som hus.
Får väl se när det blir flytt. Ska ha jordens inflyttningsfest, och du är bjuden.
Ta med chokladbiskvier och liljor, det gillar jag.
Hej.

måndag 6 september 2010

A double rainbow

Om ni känner att livet inte är så överväldigande och stort som ni vill att det ska vara, kan ni lära av den här killen:


Jag kände en förlösande lättnad över hur det är vi själva som bestämmer storheteni våra liv. Även om det inte är fucking awesome med en dubbel regnbåge så kan vi bara låtsas som att det är det, och så är det det. Jag gillar verkligen killen.
Hans "What does it mean?" är jag extra förtjust i.
Något måste det ju betyda, att han beter sig så när han ser en dubbel regnbåge.
Jag har en lös idé- antingen har kollat fel på svampkartan, eller, så är han genuint lycklig över detta fenomen.
I så fall är han min idol.

torsdag 2 september 2010

Sen blir det rumba hela natten

Mittemot mig sitter Carro och svär.
C-uppsats-nostalgi vibrerar för fullt i detta kök och påminner om en mörk och kall tid i januari. Jävligt kall.
Fa-an vad kallt det var i vintras.
Om den här vintern blir lika kall, ja då vettefan om jag orkar företa mig något som helst förutom att läsa serier, dricka vin och bada skumbad.
Carro och jag skriver inte C-uppsats, så desperata av att umgås med varandra är vi inte. Däremot ska vi redigera lite film från vår tid på vift ute i Europa. Det är en hel del film, 6 timmar kanske. Min favorit är en där jag kissar i en gränd och har body på mig. Och en annan som är rolig är när vi åker polisbil med två heta polis-spanjorer för att min väska blev snodd. Och den när en vakt sågar upp våra cykellås och skrämmer livet ur en massa skolbarn med sin makabra järnsåg. Om jag var lite teknisk skulle jag kunna ladda upp en film här men det är jag inte, inte idag.

Idag var jag på arbetsförmedlingen. Man måste tydligen det förr eller senare när man är arbetslös.
Det var ett långdraget och torrt företag. Så trist att jag fick huvudvärk, flottigt hår och svettringar under armarna på den timmen jag var där inne. Usch. Nästa vecka ska jag dit och träffa en som heter Anita. Hon kommer säkert ha jeanskjol och bomullströja från Kappahl, kortklippt hår och ett silverarmband hon fick av sin man på den tiden "de var lyckliga". Eller så är det en skitsnygg kille som bara väntar på att få ge mig mitt drömjobb. Eller en puss. Kanske är det Jim Sturgess, mitt nya runkobjekt, som sitter på andra sidan bordet och ler och pratar på charmig engelska om vad han äter till frukost .

Jag hoppas på det.
Men om det mot förmodan är Anita jag ska träffa, hoppas jag att hon är kortfattad.
Det finns alltid något man kan hoppas på.

Nu ska jag dricka vin med Regina.
SOlong

onsdag 1 september 2010

Wicked weddingday, sorry, wednesday.

Nu är det september och Jens Lekman åker Black cab på radion precis som förra september och ute är det tegelrött, grått, fläckigt, blött och grönt och jag vet inte vilket land det ska föreställa härutanför. Kanske Underlandet.
Igår fick jag en röstsedel och ett sliskigt reklamblad där det klargjordes hur viktig just min röst är. Jag kan påverka. DU kan!
Jag vettefan. Reklam har alltid luktat jävligt unket. Politik också för den delen. Klart jag ska rösta, jag är väl inte dum. Men det känns jobbigt att jag inte fick 1000 röster. Jag gillar liksom när det syns att man tagit ställning. När de där staplarna snabbt blir högre och lägre, det gillar jag.
I övrigt är det inte mycket jag gillar. Inte sniglar och inte långhåriga män och inte opera och inte senap eller sten i skorna.
hej jävla då.