Sitting on a Cornflake

Vaknade av ett sms. I det stod det "Ska du med på svartklubb på lördag? Jag har en lista."

Det ska jag nog.

Jag återkommer med detaljer på söndag.

Idag var jag hos Anita på arbetsförmedlingen. Det var ingen het man med inställningen att förföra mig på sitt tjocka skrivbord i polerad ek som mötte mig.

Men Anita var en klippa. Hon hade jeanskjol och glashalsband, såna som bibliotikarier i vanliga fall har patent på. Hon kanske är bibliotikarie från början. Hon hade den där lite luddiga uppsynen som de brukar ha, och ett sävligt sätt.

Det gillar jag. Sävlighet borde bli lite mer inne. Vara rapp och effektiv är väl ingen konst, men att vara långsam, eftertänksam och sävlig, är det. En konst.

Nu fortsätter mitt kvasiliv som vanligt. Förutom att jag ska flytta. Inte till något eget, men jag ska lämna Elina och Hannah för ett annat vardagsrum där min madrass ska ligga och samla damm tills jag får mitt drömjobb med en månadslön på 50.000 så jag kan köpa ett slott byggt av vinylskivor där källaren är en pool av champagne och min säng flyger och dallrar och fönstrena är höga. Höga som hus.

Får väl se när det blir flytt. Ska ha jordens inflyttningsfest, och du är bjuden.

Ta med chokladbiskvier och liljor, det gillar jag.

Hej.