C-uppsats-nostalgi vibrerar för fullt i detta kök och påminner om en mörk och kall tid i januari. Jävligt kall.
Fa-an vad kallt det var i vintras.
Om den här vintern blir lika kall, ja då vettefan om jag orkar företa mig något som helst förutom att läsa serier, dricka vin och bada skumbad.
Jag hoppas på det.
Men om det mot förmodan är Anita jag ska träffa, hoppas jag att hon är kortfattad.
Carro och jag skriver inte C-uppsats, så desperata av att umgås med varandra är vi inte. Däremot ska vi redigera lite film från vår tid på vift ute i Europa. Det är en hel del film, 6 timmar kanske. Min favorit är en där jag kissar i en gränd och har body på mig. Och en annan som är rolig är när vi åker polisbil med två heta polis-spanjorer för att min väska blev snodd. Och den när en vakt sågar upp våra cykellås och skrämmer livet ur en massa skolbarn med sin makabra järnsåg. Om jag var lite teknisk skulle jag kunna ladda upp en film här men det är jag inte, inte idag.
Idag var jag på arbetsförmedlingen. Man måste tydligen det förr eller senare när man är arbetslös.
Det var ett långdraget och torrt företag. Så trist att jag fick huvudvärk, flottigt hår och svettringar under armarna på den timmen jag var där inne. Usch. Nästa vecka ska jag dit och träffa en som heter Anita. Hon kommer säkert ha jeanskjol och bomullströja från Kappahl, kortklippt hår och ett silverarmband hon fick av sin man på den tiden "de var lyckliga". Eller så är det en skitsnygg kille som bara väntar på att få ge mig mitt drömjobb. Eller en puss. Kanske är det Jim Sturgess, mitt nya runkobjekt, som sitter på andra sidan bordet och ler och pratar på charmig engelska om vad han äter till frukost .
Jag hoppas på det.Men om det mot förmodan är Anita jag ska träffa, hoppas jag att hon är kortfattad.
Det finns alltid något man kan hoppas på.
Nu ska jag dricka vin med Regina.
SOlong
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar