En gång var det en kille som inte tyckte om mig så mycket som jag ville att han skulle göra. Således gjorde han slut. Tror den avgörande händelsen var när jag vid ett desperat försök nästintill tvingade honom att säga att han var kär i mig. När han tvekade och jag lät honom känna denna tvekan stinga i ryggen och kroppen på honom genom ett idogt allmänt småaktigt beteende tog han med mig på en picknick på en brygga. Med rosévin i magen och i blodet råkade han väl se mig i en väldigt fördelaktig vinkel precis när jag sa något klyftigt som jag ju faktiskt gör ibland. Vid ett svagt ögonblick kände han nog att han kanske var lite kär ändå, så då sa han det. Jag är nog kär i dig.
Sen ångrade han sig säkert fort som fan men då var det för sent för jag skulle återvända till denna satans brygga under varenda fylla och bakfylla och sömnlös natt och föreläsning de kommande 12 månaderna. Och hata honom för att han sa att han var kär. Och sen ändrade sig. Han sa visserligen ”…NOG kär” men det hörde inte jag för just då var det en fluga som satte sig i min hörselgång.
Fick veta det långt senare när jag såg på det hela med nyktra ögon. I dubbel bemärkelse.
Men ”nog” fanns inte i min värld så alltså sa han att han var kär och ändrade sig sen. Man får inte ändra sig. JAG får ändra mig, men inte ni.
Hursomhelst gjorde han slut över telefon. Vad fan är grejen med killar som gör slut via sms och telefon? Jag har varit med om det två gånger. Är de kanske rädda för att jag ska skada dem fysiskt? Det är ju absurt i så fall. Jag skulle bara låsa in honom och ha i nödfall. När det behöver skrubbas bakom badkaret, bäras tunga matkassar, eller om jag behöver en dejt på en släktmiddag där jag för hundrade gången är den eviga singeln. Och sånt.
När jag skulle åka till honom en månad senare och hämta mina saker var jag nervös som fan. Jag hade gjort mig i ordning i ungefär en vecka och cyklade dit med Bob Dylan i ipoden. Han sjöng ”dont think twice its allright”. Jag ringde på dörren och jag var skitnervös att han skulle se mitt hjärta slå genom jackan.
Han öppnade och var säkert skitful men det såg inte jag. Jag spelade oberörd men det gick dåligt. Min plan var att jag skulle vara snygg och glad så han skulle ångra sig men det gjorde han jävlar i mig inte. Mötet varade tre minuter och jag fick mina grejer. Det var några seriealbum. Bland annat ”Jag är din flickvän nu”. No more. Rakt i ansiktet: PANG!
Sen stängde han dörren och på vägen ut tappade jag hjärtat i en hostattack . Det låg i hans trapphus ett bra tag och levde på dammråttor och gamla pizzasmulor. Tills jag så briljant smög mig in en dag i maj ett år senare och plockade upp det. I Nice började det slå igen. Sådär frenetiskt. Sjukt skön känsla kom jag på då.
Nu är han den där killen ihop med en annan tjej. Stackars henne. Nej föresten.
Tjohopp. (För övrigt har jag givetvis aldrig dumpat någon på ett obarmhärtigt sätt eller sagt att jag är kär sen ändrat mig eller gjort något som helst annat som kan orsaka någon agg gentemot mig. Jag är alltigenom God. Ville bara förtydliga det. Om det var oklart på något sätt)
Hejdå.
tisdag 30 mars 2010
lördag 27 mars 2010
The girl from the north country
Ja vad ska man säga; här har ni en kvinna som kan blåsa håret OCH steka pyttipanna OCH dansa till Johnossi SAMTIDIGT. Varifrån jag fick min simultanförmåga är ju lika oklart som varför vi firar påsk. Och lika oviktigt.
I torsdags köpte jag en flygbiljett till England med avresa den 19 april.
Något av det absolut bästa jag vet är att boka en flygbiljett och komma till valet "tur och retur" eller "one way ticket". När man får kryssa i den senare rutan. Bara resa ut, inte tillbaks, så pirrar det i fingrarna och kroppen. Att inte veta när eller hur eller om man kommer tillbaka. Det är som att cykla utan hjälm på en sån där fixed gear cykel som Ivo har fått Elina att köpa. Lite snyggare, lite roligare, lite farligare än en mjäkig crescent med cykelkorg och tre växlar. LAAAAAME!!!
Så nu blir det åka av ut i Europa med ingen som helst plan och bloggen ska med och den lilla tecknade indie-slinkan ska med. Vem fan vet vad hon kan ställa till med på sydligare breddgrader. Kan bli en riktig rysare, bäst att hänga med nu hörrni.
Inspirerad av årets uteslutande bästa jävla låt, "Out of the Blue" med Julian Casablancas. Jag tror bestämt att det är jag på bilden.
I torsdags köpte jag en flygbiljett till England med avresa den 19 april.
Något av det absolut bästa jag vet är att boka en flygbiljett och komma till valet "tur och retur" eller "one way ticket". När man får kryssa i den senare rutan. Bara resa ut, inte tillbaks, så pirrar det i fingrarna och kroppen. Att inte veta när eller hur eller om man kommer tillbaka. Det är som att cykla utan hjälm på en sån där fixed gear cykel som Ivo har fått Elina att köpa. Lite snyggare, lite roligare, lite farligare än en mjäkig crescent med cykelkorg och tre växlar. LAAAAAME!!!
Så nu blir det åka av ut i Europa med ingen som helst plan och bloggen ska med och den lilla tecknade indie-slinkan ska med. Vem fan vet vad hon kan ställa till med på sydligare breddgrader. Kan bli en riktig rysare, bäst att hänga med nu hörrni.
Inspirerad av årets uteslutande bästa jävla låt, "Out of the Blue" med Julian Casablancas. Jag tror bestämt att det är jag på bilden.
tisdag 23 mars 2010
sing halleluljah!
I en undersökning där man ville få fram vad för typ av tjejer som killar attraheras av gjordes en enkätundersökning. Killar fick svara på frågor om vad de attraherades av hos tjejer, och ett antal tjejer fick svara på frågor om hur de trodde killarna svarade.
Det underbara i den här undersökningen (som inte har ett jävla uns av vetenskap i sig, men det skiter vi i) är att den markanta skillnaden mellan de två könen är: TIO KILO.
Alltså, tjejerna tror att killarna vill att de ska väga tio kilo mindre än vad killarna i verkligheten ville. Med denna icke så vetenskapliga eller ens trovärdiga fakta, utbringar vi ett Hurra! Och så tar vi fram lådan med chokladrutor som står i kylen och viskar våra namn förföriskt och lockande. För killar vill ha tjejer med hull.
Can´t blame them.
Jag gillar killar föresten. Mycket. De luktar gott, är långa och lite svåra att förstå, på ett spännande sätt. En del alltså. De som inte är för tjocka.
whoops!
Det underbara i den här undersökningen (som inte har ett jävla uns av vetenskap i sig, men det skiter vi i) är att den markanta skillnaden mellan de två könen är: TIO KILO.
Alltså, tjejerna tror att killarna vill att de ska väga tio kilo mindre än vad killarna i verkligheten ville. Med denna icke så vetenskapliga eller ens trovärdiga fakta, utbringar vi ett Hurra! Och så tar vi fram lådan med chokladrutor som står i kylen och viskar våra namn förföriskt och lockande. För killar vill ha tjejer med hull.
Can´t blame them.
Jag gillar killar föresten. Mycket. De luktar gott, är långa och lite svåra att förstå, på ett spännande sätt. En del alltså. De som inte är för tjocka.
whoops!
Gud är en manboy
När man är vuxen får man göra vad fan man vill. Även olagliga saker, fast då får man kanske fängelse. Men man FÅR göra dom, för man bestämmer själv.
Jag är vuxen så jag tog mig en Cider med jul-smak vid köksbordet alldeles nyss, höjde på radion och spelade luftgitarr till en av tidernas skönaste klassiker. Springsteen såklart. Cidern var min sambos men julen är förbi så jag tänkte att den kommer hon nog inte sakna. Den var god och julen liksom kastas över mig. Jag minns det som igår. Hur jag stod och frös vid naturens hus och snön föll i krulligt hår och jag lovade att jag skulle sticka en halsduk till någon. Förlåt Max, jag fick kramp i handlederna och kunde inte sticka.
Jag såg Gud igår.
Han stod och jiddrade i kassan på ICA om att panten på 1,5 liters cola flaskorna minskat. Förut fick man fyra kronor, nu får man bara 3,50 sa han. Stackars kassör. Han visste inte vart han skulle ta vägen. Tror jag det. Här kommer gud i träningsoverallsjacka direkt från 80-talet, helskägg och svettband och istället för att hjälpa människor till ett bättre liv pantar han burkar och flaskor. Jo han hade burkar i sin påse också. Öl-burkar.
Men jag vet inte hur jag ska döma honom. Gud alltså. Han bryr sig ju trots allt om miljön. Han lever som han lär. Så tänkte jag där jag stod naiv som ett barn med min korg innehållandes vetekli och kycklingfjädrar i olika kulörta färger.
Men tji fick jag. När jag kom ut ur affären satt Gud-jäveln utklädd till någon slags polsk tiggare på en solstol och spelade "Manboy" på dragspel med ett schackbräde framför sig där man kunde lägga småslantar.
Han måste ha ett så jävla roligt "liv".
Sen bröt han vår pakt och sms:ade senare på kvällen.
Från: Gud-jävel
"Du, jag vet att vi inte ska smsa, men jag måste fråga en grej. Det här med påsk.. Varför firar vi det egentligen?"
Svar:
"Hönsen gick bananas när Cornelis Wreeswijk som var en skäggig gubbe som levde för runt 2000 år sedan skrev en låt om hönan Agda. Höns världen över närmast sket ut ägg konstant i tre dygn och dog av utmattning. Så vi firar att Hönsen återuppstått och därför äter vi ägg i tre dagar. Glad påsk din jävla hedning".
adieu
Jag är vuxen så jag tog mig en Cider med jul-smak vid köksbordet alldeles nyss, höjde på radion och spelade luftgitarr till en av tidernas skönaste klassiker. Springsteen såklart. Cidern var min sambos men julen är förbi så jag tänkte att den kommer hon nog inte sakna. Den var god och julen liksom kastas över mig. Jag minns det som igår. Hur jag stod och frös vid naturens hus och snön föll i krulligt hår och jag lovade att jag skulle sticka en halsduk till någon. Förlåt Max, jag fick kramp i handlederna och kunde inte sticka.
Jag såg Gud igår.
Han stod och jiddrade i kassan på ICA om att panten på 1,5 liters cola flaskorna minskat. Förut fick man fyra kronor, nu får man bara 3,50 sa han. Stackars kassör. Han visste inte vart han skulle ta vägen. Tror jag det. Här kommer gud i träningsoverallsjacka direkt från 80-talet, helskägg och svettband och istället för att hjälpa människor till ett bättre liv pantar han burkar och flaskor. Jo han hade burkar i sin påse också. Öl-burkar.
Men jag vet inte hur jag ska döma honom. Gud alltså. Han bryr sig ju trots allt om miljön. Han lever som han lär. Så tänkte jag där jag stod naiv som ett barn med min korg innehållandes vetekli och kycklingfjädrar i olika kulörta färger.
Men tji fick jag. När jag kom ut ur affären satt Gud-jäveln utklädd till någon slags polsk tiggare på en solstol och spelade "Manboy" på dragspel med ett schackbräde framför sig där man kunde lägga småslantar.
Han måste ha ett så jävla roligt "liv".
Sen bröt han vår pakt och sms:ade senare på kvällen.
Från: Gud-jävel
"Du, jag vet att vi inte ska smsa, men jag måste fråga en grej. Det här med påsk.. Varför firar vi det egentligen?"
Svar:
"Hönsen gick bananas när Cornelis Wreeswijk som var en skäggig gubbe som levde för runt 2000 år sedan skrev en låt om hönan Agda. Höns världen över närmast sket ut ägg konstant i tre dygn och dog av utmattning. Så vi firar att Hönsen återuppstått och därför äter vi ägg i tre dagar. Glad påsk din jävla hedning".
adieu
söndag 21 mars 2010
Esbjörn, var är du?
Jag såg ingen anledning till varför jag inte skulle kissa i en snöhög utanför min port i fredags natt klockan tre. Jag hjälpte den seglivade snön att smälta, samt värmde marken och kanske lockade fram något djur som legat i dvala hela vintern och till doften av mitt kiss åter längtade efter liv. Råttor, de gillar väl urin?
När jag satt och kissade så lyssnade jag på en låt i min ipod som alltid vinner till slut. Jag har allt från Velvet underground till Springsteen, Beatles, Robyn, Röyksopp och Håkan. Men när jag är på väg hem i natten med en eller annan öl i mina vener vinner alltid två låtar som ligger under rubriken "Älvestorp". Låtarna heter "Hejdåstadmix" och är inspelade hemma som Jerk, som själv gjort och spelat in dem. Så är det Jerk. Dom är bra låtar. Och jag tror jag sjöng högt också när jag kissade.
"far awaaaay, far away from heeeeeeere!"
Nu var det ju så, att just fredags natt var en dålig natt att välja för en frisk utomhusurinering. När jag kom in och skulle bälja i mig en liter vatten och ta en dusch efter en 18-timmars arbetsdag fanns inte så mycket som en milliliter i kranen. Inte en jävla droppe. Upprörd väckte jag min sovande sambo i bara mässingen och harvade på om "vattenknappen". Som om det skulle finnas en gömd knapp bakom toasitsen som hon stängt av. Men icke. Ofräsch och törstig fick jag helt enkelt knoppa in med en känsla av att vara lite lurad.
Kände mig lika lurad när jag vaknade och fortfarande inte kunde duscha eller dricka juice eller KAFFE!!! Spola i toaletten var ju bara att glömma, och mitt lördagsbad där jag tvagar min kropp till en smalare form var ju lika jävla omöjligt.
Men av någon outgrundlig anledning kändes det bättre när jag fick veta att hela Karlstad var utan vatten. Vi var alla lika lurade.
Vattnet kom tillbaka sen på kvällen så då kunde man göra både stort och smått och bada skumbad och skura golven.
Nu kollar jag på landet runt. Min farmor brukar titta på det tror jag. Jag förstår henne. Det är allmänbildande och trevligt. Dom berättar att Flen´s kommun har skickat ut brev till alla som heter Esbjörn i Stockholm. Esbjörn var på genomresa (fråga inte varför) genom Flen och gick väl på stadshotellet och fick sig en rejäl bläcka kan jag tro. Och med sig i haveriet drog han en flickstackare och på hotellrummet hos Esbjörn pussades det hejvilt och sen smög han ut och kom aldrig mer tillbaks. Ja ni vet, vanligt lördagsscenario minus Flen. Av denna lilla "kärleksakt" kom ett barn till. Doh!
Så nu söker Flen efter rätt Esbjörn i Stockholm. Kul att få ett sånt brev. Oavsett om rätt Esbjörn nåtts av nyheten är det väl inte så troligt att han kommer krypa till korset.
Vem fan erkänner att man varit i Flen?
Heppåer.
När jag satt och kissade så lyssnade jag på en låt i min ipod som alltid vinner till slut. Jag har allt från Velvet underground till Springsteen, Beatles, Robyn, Röyksopp och Håkan. Men när jag är på väg hem i natten med en eller annan öl i mina vener vinner alltid två låtar som ligger under rubriken "Älvestorp". Låtarna heter "Hejdåstadmix" och är inspelade hemma som Jerk, som själv gjort och spelat in dem. Så är det Jerk. Dom är bra låtar. Och jag tror jag sjöng högt också när jag kissade.
"far awaaaay, far away from heeeeeeere!"
Nu var det ju så, att just fredags natt var en dålig natt att välja för en frisk utomhusurinering. När jag kom in och skulle bälja i mig en liter vatten och ta en dusch efter en 18-timmars arbetsdag fanns inte så mycket som en milliliter i kranen. Inte en jävla droppe. Upprörd väckte jag min sovande sambo i bara mässingen och harvade på om "vattenknappen". Som om det skulle finnas en gömd knapp bakom toasitsen som hon stängt av. Men icke. Ofräsch och törstig fick jag helt enkelt knoppa in med en känsla av att vara lite lurad.
Kände mig lika lurad när jag vaknade och fortfarande inte kunde duscha eller dricka juice eller KAFFE!!! Spola i toaletten var ju bara att glömma, och mitt lördagsbad där jag tvagar min kropp till en smalare form var ju lika jävla omöjligt.
Men av någon outgrundlig anledning kändes det bättre när jag fick veta att hela Karlstad var utan vatten. Vi var alla lika lurade.
Vattnet kom tillbaka sen på kvällen så då kunde man göra både stort och smått och bada skumbad och skura golven.
Nu kollar jag på landet runt. Min farmor brukar titta på det tror jag. Jag förstår henne. Det är allmänbildande och trevligt. Dom berättar att Flen´s kommun har skickat ut brev till alla som heter Esbjörn i Stockholm. Esbjörn var på genomresa (fråga inte varför) genom Flen och gick väl på stadshotellet och fick sig en rejäl bläcka kan jag tro. Och med sig i haveriet drog han en flickstackare och på hotellrummet hos Esbjörn pussades det hejvilt och sen smög han ut och kom aldrig mer tillbaks. Ja ni vet, vanligt lördagsscenario minus Flen. Av denna lilla "kärleksakt" kom ett barn till. Doh!
Så nu söker Flen efter rätt Esbjörn i Stockholm. Kul att få ett sånt brev. Oavsett om rätt Esbjörn nåtts av nyheten är det väl inte så troligt att han kommer krypa till korset.
Vem fan erkänner att man varit i Flen?
Heppåer.
fredag 19 mars 2010
Pickup failure no 2
Idag har jag åkt buss. Tog medvetet bussar som åkte omvägar så jag skulle få njuta riktigt länge. Anledning: Ledig dag, ny musik i ipoden och min extremt ohälsosamma kärlek till bussresor. Medan en sockersöt fransyska smekte mina hörselgångar om olycklig kärlek i dur, kom jag att tänka på mina favoritord på engelska. (Ja, den associationen är helt ologisk jag vet. Så fungerar min hjärna)
Här är dom:
- Armour
- Ocean
- conundrum
- Sailor
- Affection
- Neurosis
- Eternity
- Renaissance
- Whale
- Hilaroius
- Shields
- Amazing
Ja. Känn dom orden rulla på tungan och slinka ut ur munnen som jordgubbskräm en varm sommardag i något vackert jävla torp någonsans på kusten. Känn den unkna doften av gamla räkor smyga sig upp ur soptunnan. Nej nu gick jag för långt.
Någon annan som gick för långt kommer här ett litet subtilt, men varnande exempel på. Med kärlek och avund ritade jag denna strip.
"Touched for the very first time"
Bon Nuit
Här är dom:
- Armour
- Ocean
- conundrum
- Sailor
- Affection
- Neurosis
- Eternity
- Renaissance
- Whale
- Hilaroius
- Shields
- Amazing
Ja. Känn dom orden rulla på tungan och slinka ut ur munnen som jordgubbskräm en varm sommardag i något vackert jävla torp någonsans på kusten. Känn den unkna doften av gamla räkor smyga sig upp ur soptunnan. Nej nu gick jag för långt.
Någon annan som gick för långt kommer här ett litet subtilt, men varnande exempel på. Med kärlek och avund ritade jag denna strip.
"Touched for the very first time"
Bon Nuit
onsdag 17 mars 2010
Moi je joue
Nu när våren inte alls gör sig påmind under avgasfärgad snö och isande kyla, går mina fantasier och tankar till denna upphöjda årstid som vi alla trånar efter.
När våren kommer kommer även kanske vårkänslorna, för vissa. För den här bittra indie-slinkan jag skapat innebär våren tydligen VM i dåliga raggningsförsök. Jag delar här med mig av ett litet raggningstips från den lilla indie-slinkan. Ta fasta på detta om du vill få mer kortvarig intensiv "kärlek". Är du ute efter en längre mer hållbar relation ska du nog uppsöka andra forum.
Eller en läkare.
"Moi je joue"
När våren kommer kommer även kanske vårkänslorna, för vissa. För den här bittra indie-slinkan jag skapat innebär våren tydligen VM i dåliga raggningsförsök. Jag delar här med mig av ett litet raggningstips från den lilla indie-slinkan. Ta fasta på detta om du vill få mer kortvarig intensiv "kärlek". Är du ute efter en längre mer hållbar relation ska du nog uppsöka andra forum.
Eller en läkare.
"Moi je joue"
måndag 15 mars 2010
125 minuter i 38
Jag hade en dröm om hur jag gick vilse i en stad där husen var färgglada på ena sidan och konstigt sneda på andra sidan. Och gud stod i ett fönster och funderade på om det var dags att byta gardiner nu när påsken snart stundar. Hans krukväxt höll på att dö och hans tvätt hände på ett torksträck utanför fönstret som i gamla Italienska filmer. Jag var osäker på om jag kommit till rätt stad och inbillade mig att om jag bara kunde få veta vad klockan var skulle allt ordna sig. Men kyrktornets klocka visade bara på 125 minuter i 38 och jag kunde inte alls minnas att klockan kunde vara så mycket någonsin. I fönstren till husen stack händer ut som greppade tag i varandra men ingen verkade se mig. Gardiner fladdrade ihop och bildade knutar och rosetter av sig själva.
Tror inte jag smält Alice i Underlandet riktigt. Alternativt är det JAG som är självaste Alice. Eller bara har exeptionellt hög förmåga att fantisera. Detta är oklart...
Hoppas dock på Alice.
Hursomhelst har jag ägnat dagen åt att försöka illustera denna märkliga dröm.
Svaret på vad jag INTE gjorde igår är:
- Halka på en isfläck
- Vakna med turban på huvudet och plastpistol i handen.
Dock har dessa händelser inträffat. Den med plastpistolen är rätt kul. Men det är en helt annan historia... Tar det en annan gång.
So long suckers.
Tror inte jag smält Alice i Underlandet riktigt. Alternativt är det JAG som är självaste Alice. Eller bara har exeptionellt hög förmåga att fantisera. Detta är oklart...
Hoppas dock på Alice.
Hursomhelst har jag ägnat dagen åt att försöka illustera denna märkliga dröm.
Svaret på vad jag INTE gjorde igår är:
- Halka på en isfläck
- Vakna med turban på huvudet och plastpistol i handen.
Dock har dessa händelser inträffat. Den med plastpistolen är rätt kul. Men det är en helt annan historia... Tar det en annan gång.
So long suckers.
söndag 14 mars 2010
Vad vill du? Men kom då!
Två av följande händelser inträffade inte i min värld denna söndag.
- Jag tog en morgonpromenad på tre kilometer klockan sju i morse (INTE en walk of shame, en fullständigt frisk och lustfylld promenad)
- Jag serverade min sköna sambo färskt bröd till frukost
- Jag åt hel hel påse chips
- Jag halkade på en isfläck när jag skulle se upp mot trädkronorna och verkligen ta in den annalkande våren
- Jag lagade mat (mm, den är svår..)
- Min mormor drog en fräckis över skype
- Jag handlade mat i en mataffär och släpade hem kassarna ensam
- Jag vaknade med en turban på huvudet och en plastpistol i handen och en viss "eftersmak" av hembryggt vin/maginnehåll.
Ja, sug på den ni. Riktigt knivigt. Gissa friskt och ni skall få svar.
Mittemellan alla dessa händelser (minus två) hann jag även rita en teckning. I färg.
"Jag vill komma in, jag vill bli din"
herrå
- Jag tog en morgonpromenad på tre kilometer klockan sju i morse (INTE en walk of shame, en fullständigt frisk och lustfylld promenad)
- Jag serverade min sköna sambo färskt bröd till frukost
- Jag åt hel hel påse chips
- Jag halkade på en isfläck när jag skulle se upp mot trädkronorna och verkligen ta in den annalkande våren
- Jag lagade mat (mm, den är svår..)
- Min mormor drog en fräckis över skype
- Jag handlade mat i en mataffär och släpade hem kassarna ensam
- Jag vaknade med en turban på huvudet och en plastpistol i handen och en viss "eftersmak" av hembryggt vin/maginnehåll.
Ja, sug på den ni. Riktigt knivigt. Gissa friskt och ni skall få svar.
Mittemellan alla dessa händelser (minus två) hann jag även rita en teckning. I färg.
"Jag vill komma in, jag vill bli din"
herrå
lördag 13 mars 2010
Krigsdrabbat område
Jag hittade något från förr under en stor sten ute i skogen på min morgonpromenad denna strålande morgon. Ett oskickat brev daterat Februari, något av de senaste fem åren. Jag slås av min oförmåga att kunna hålla mig till saken till och med när jag skriver icke-kärleksbrev. Varsågod.a.
Hej ditt as.
Jag är så trött. Det värker i min kropp, min hjärna är full av små sömniga tankar som slåss med tankarna på dig. Tankar på dig med en annan. På dig och mig. På mig utan dig.
Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det. Kanske måste jag skjuta dig ur mig. Med dyra vapen och ammunition för en livstid kanske det skulle gå. Gigantiska pansarsköldar till mitt försvar om du försöker ta dig in igen.
"Krigsdrabbat område- bestig ej marken då du riskerar omvandlas till tusen små bitar" (Läs; bestig ej marken då JAG riskerar omvandlas till tusen små bitar). Sen måste någon stackare ägna dyrbar tid åt att gå omkring med en korg som nån polsk jävla bärplockare på den skånska myllan och leta bitar och samla ihop mig. En del av en fot i toppen av en gran. Vänster pekfinger under en trädrot, ett råttbo där man kalasar på min reptilhjärna. Den kan dom få behålla förvisso. Sen ska nån annan stackare bygga ihop mig och det kan ta flera år. Fyfan vilket slöseri på skattebetalarnas pengar och för att inte tala om resurser. Kletigt kommer detta företag att bli dessutom. Och dyrt.
Gör samhället en tjänst och håll dig i fredligare delar av världen än i närheten av mig.
Det var allt. Adjö.
Detta blev aldrig skickat. Men det var till dig. Och till dig. Och dig. Till dig med. Ja, till dig också. Och lite till mig.
Nu sover vi tycker jag. En osynlig arm att vila sig på en lördagskväll, KAN det bli bättre?!
Puss!
Hej ditt as.
Jag är så trött. Det värker i min kropp, min hjärna är full av små sömniga tankar som slåss med tankarna på dig. Tankar på dig med en annan. På dig och mig. På mig utan dig.
Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det. Kanske måste jag skjuta dig ur mig. Med dyra vapen och ammunition för en livstid kanske det skulle gå. Gigantiska pansarsköldar till mitt försvar om du försöker ta dig in igen.
"Krigsdrabbat område- bestig ej marken då du riskerar omvandlas till tusen små bitar" (Läs; bestig ej marken då JAG riskerar omvandlas till tusen små bitar). Sen måste någon stackare ägna dyrbar tid åt att gå omkring med en korg som nån polsk jävla bärplockare på den skånska myllan och leta bitar och samla ihop mig. En del av en fot i toppen av en gran. Vänster pekfinger under en trädrot, ett råttbo där man kalasar på min reptilhjärna. Den kan dom få behålla förvisso. Sen ska nån annan stackare bygga ihop mig och det kan ta flera år. Fyfan vilket slöseri på skattebetalarnas pengar och för att inte tala om resurser. Kletigt kommer detta företag att bli dessutom. Och dyrt.
Gör samhället en tjänst och håll dig i fredligare delar av världen än i närheten av mig.
Det var allt. Adjö.
Detta blev aldrig skickat. Men det var till dig. Och till dig. Och dig. Till dig med. Ja, till dig också. Och lite till mig.
Nu sover vi tycker jag. En osynlig arm att vila sig på en lördagskväll, KAN det bli bättre?!
Puss!
fredag 12 mars 2010
My workout
Ibland, eller rättare sagt rätt så ofta i min värld, blir saker och ting inte som jag tänkt mig.
Häromdagen hade jag ett mycket distinkt mål framför mig; jag skulle träna. När jag kom till det stora torget i min hemstad slog det mig att jag glömt min handduk. Jag hade till och med varit så utstuderad att jag tagit med balsam så jag kunde duscha efter träningen, men ingen handduk. Jag gjorde vad alla improvisatörer hade gjort- Gick till Myrorna för att söka efter något som skulle kunna tjäna som handduk. För blott 15 riksdaler fick jag en bordsduk, en löpare i blått, rött och vitt. Urtjusig, kommer att tjäna syfte som duk också vill jag lova. När jag äntligen nådde omklädningsrummet på gymet och såg alla dessa hurtiga och svettiga kvinnor i jävligt dyra tights kände jag plötsligt hur trött jag var. Så ofattbart slut i kroppen. Jag sneglade bort mot duscharna och bastun och fattade mitt beslut då, men jag måste givetvis sitta och låtsas vela en stund för att det ska kännas ok. Sedan klädde jag av mig och tog med mig bordsduken in i duschen. Utan att vara svettig. Men jag var svettig på insidan efter den mycket omvälvande diskussion jag hade haft inom mig som till slut ledde fram till det oundvikliga beslutet; att gå till gymet och duscha. Men mina normöverträdelser slutade inte där. Efter att jag varit "på gymet" gick jag raka vägen till Burger King och slafsade självgott i mig en meny, med dipp.
Så kan det gå om man har personlighetsdragen impulsiv, lat, och en svaghet för skräpmat.
Fick åtminstone en bordsduk till bra pris.
Hej!
Häromdagen hade jag ett mycket distinkt mål framför mig; jag skulle träna. När jag kom till det stora torget i min hemstad slog det mig att jag glömt min handduk. Jag hade till och med varit så utstuderad att jag tagit med balsam så jag kunde duscha efter träningen, men ingen handduk. Jag gjorde vad alla improvisatörer hade gjort- Gick till Myrorna för att söka efter något som skulle kunna tjäna som handduk. För blott 15 riksdaler fick jag en bordsduk, en löpare i blått, rött och vitt. Urtjusig, kommer att tjäna syfte som duk också vill jag lova. När jag äntligen nådde omklädningsrummet på gymet och såg alla dessa hurtiga och svettiga kvinnor i jävligt dyra tights kände jag plötsligt hur trött jag var. Så ofattbart slut i kroppen. Jag sneglade bort mot duscharna och bastun och fattade mitt beslut då, men jag måste givetvis sitta och låtsas vela en stund för att det ska kännas ok. Sedan klädde jag av mig och tog med mig bordsduken in i duschen. Utan att vara svettig. Men jag var svettig på insidan efter den mycket omvälvande diskussion jag hade haft inom mig som till slut ledde fram till det oundvikliga beslutet; att gå till gymet och duscha. Men mina normöverträdelser slutade inte där. Efter att jag varit "på gymet" gick jag raka vägen till Burger King och slafsade självgott i mig en meny, med dipp.
Så kan det gå om man har personlighetsdragen impulsiv, lat, och en svaghet för skräpmat.
Fick åtminstone en bordsduk till bra pris.
Hej!
tisdag 9 mars 2010
Gud "använder" kondom
Det är sjukt jobbigt att jobba heltid. Jag gör inget annat är jobba, sova, skita och dega i soffan där jag och Elina fullkomligt frossar i OC-avsnitt. Alla älskar Seth Cohen. Han är perfekt och han är inte på riktigt. Kul alltså.
Hörde på radion i morse att Sydafrika har bett världen om en tjänst inför något jävla sport-arrangemang som ska hållas där. Nämligen att få ungefär 10 miljoner kondomer. Eftersom att var femte sydafrikan har HIV och folk vill knulla på sådana där evenemang då billig öl flödar och stämningen är rödsprängt tysk. Bra att vara förutseende Sydafrika! England ska bidra med ett par miljoner kondomer tydligen. Sverige hade inga för dom har gud lagt beslag på. Han förbereder ett slags alternativt godisregn till Sydafrika. Men när han upptäckte att det fanns kondomer med smak var han tvungen att se hur denna smak yttrade sig, och nu har han öppnat alla lakrits och jordgubbskondomer så det blev inget med det där regnet. Jävla gud. Kan inte fullfölja något. Folk får HIV och han bara suger på smaksatta kondomer. Skamligt.
Själv ska jag gå ut på ett nöje för första gången på länge. Jag ska gå på biograf och beskåda den extremt hajpade filmen "Alice i underlandet".
Ps. Är det bara jag som är rädd för att jag i helt fel sammanhang ska säga underlivet istället för underlandet?)
ps2. Förmodligen
Ciao.
Hörde på radion i morse att Sydafrika har bett världen om en tjänst inför något jävla sport-arrangemang som ska hållas där. Nämligen att få ungefär 10 miljoner kondomer. Eftersom att var femte sydafrikan har HIV och folk vill knulla på sådana där evenemang då billig öl flödar och stämningen är rödsprängt tysk. Bra att vara förutseende Sydafrika! England ska bidra med ett par miljoner kondomer tydligen. Sverige hade inga för dom har gud lagt beslag på. Han förbereder ett slags alternativt godisregn till Sydafrika. Men när han upptäckte att det fanns kondomer med smak var han tvungen att se hur denna smak yttrade sig, och nu har han öppnat alla lakrits och jordgubbskondomer så det blev inget med det där regnet. Jävla gud. Kan inte fullfölja något. Folk får HIV och han bara suger på smaksatta kondomer. Skamligt.
Själv ska jag gå ut på ett nöje för första gången på länge. Jag ska gå på biograf och beskåda den extremt hajpade filmen "Alice i underlandet".
Ps. Är det bara jag som är rädd för att jag i helt fel sammanhang ska säga underlivet istället för underlandet?)
ps2. Förmodligen
Ciao.
fredag 5 mars 2010
Friday im in love
Laleh gick på Bjurö klubb och undrade vad det skulle bli av henne. Jag kan inte annat än undra detsamma vad gäller mig. Och sedan le och tänka att även jag ska fly med dig i en val-mun. Människor är inte tunga att bära om de får plats i hjärtat.
Min sambo välkomnade mig efter en hård dags arbete på ytterligare ett jobb. Hon välkomnade med sitt bästa fredagshumör, Håkan Hellström, rödvin och en ny klänning. Vi blev vinnare när vi bestämde oss för att det vi ska göra sen och imorgon är sen och imorgon, och nu är NU.
Nu gick hon med Carro efter en lång lång diskussion om det där vi alla vill ha.
Just det; Tårta, karuseller och hummer.
De ska på klubb men inte jag. Varför ska ni skita i, men jag ska vara hemma med rödvin och Bon Iver och jag ska vara så nöjd med det. jag ÄR så nöjd med det.
Ute är det lika mycket snö som vanligt. Inne är det varmare än vanligt. Värmen kommer från långt långt bort. Eller från värmeljusen omkring mig, det oklart. Men den kommer.
Justin Vernon åkte ut i en stuga i Wisconsin för att komma över sin stora kärlek, Emma, som det gick åt helvete med. I stugan skrev han texter som sedan blev en skiva som heter "For emma, forever ago". Vilken tur att Emma gjorde slut med Justin.
Annars hade jag aldrig tillbringat så mycket tid med att spela gitarr till de låtarna som uppkom i den aska och sorg som bringade fram dessa alster av fulländad och unik konst. Jag hade heller aldrig tillbringat fem minuter i solen i morse för att riktigt ta in denna underbara konst och låta den stråla in i varenda por, vartenda veck i min kropp så jag missade min buss. Och hade jag aldrig missat bussen hade jag aldrig gett mig tid att tänka på det som jag tänkte på just då. Som i sin tur var en verkligt viktig tanke. Tack Justin. I owe you.
Förövrigt har min orkidé dött och min lugg har blivit sne och min gamla lägenhet har blivit ny för en annan människa. Så är livet.
Hejdå
Min sambo välkomnade mig efter en hård dags arbete på ytterligare ett jobb. Hon välkomnade med sitt bästa fredagshumör, Håkan Hellström, rödvin och en ny klänning. Vi blev vinnare när vi bestämde oss för att det vi ska göra sen och imorgon är sen och imorgon, och nu är NU.
Nu gick hon med Carro efter en lång lång diskussion om det där vi alla vill ha.
Just det; Tårta, karuseller och hummer.
De ska på klubb men inte jag. Varför ska ni skita i, men jag ska vara hemma med rödvin och Bon Iver och jag ska vara så nöjd med det. jag ÄR så nöjd med det.
Ute är det lika mycket snö som vanligt. Inne är det varmare än vanligt. Värmen kommer från långt långt bort. Eller från värmeljusen omkring mig, det oklart. Men den kommer.
Justin Vernon åkte ut i en stuga i Wisconsin för att komma över sin stora kärlek, Emma, som det gick åt helvete med. I stugan skrev han texter som sedan blev en skiva som heter "For emma, forever ago". Vilken tur att Emma gjorde slut med Justin.
Annars hade jag aldrig tillbringat så mycket tid med att spela gitarr till de låtarna som uppkom i den aska och sorg som bringade fram dessa alster av fulländad och unik konst. Jag hade heller aldrig tillbringat fem minuter i solen i morse för att riktigt ta in denna underbara konst och låta den stråla in i varenda por, vartenda veck i min kropp så jag missade min buss. Och hade jag aldrig missat bussen hade jag aldrig gett mig tid att tänka på det som jag tänkte på just då. Som i sin tur var en verkligt viktig tanke. Tack Justin. I owe you.
Förövrigt har min orkidé dött och min lugg har blivit sne och min gamla lägenhet har blivit ny för en annan människa. Så är livet.
Hejdå
torsdag 4 mars 2010
Sune och Astrid
Idag kom Marlene. Vi åkte till IKEA och åt lunch. Vid bordet bredvid oss satt ett äldre par som åt köttbullar. De frågade oss om vår mat var god. Det var den sa vi. Plötsligt var vi i en djup diskussion med detta underbara par, Astrid och Sune, som för övrigt varit gifta i 50 år. Sune berättade att hans pappa tagit guld i nordiska mästerskapen i skidor 1905. Allt var annorlunda då, sa Sune och syftade gissningsvis på allt i samhället. Man kunde i tonfallet även höra ett sting av att han nog tyckte det var bättre förr. Astrid väver mattor i olika mönster och förra veckan hade Astrid och Sune haft premiär med revyn de startat upp i sin hemstads pensionärsförening. Sune var utklädd till jokk-kokk jocke och Astid var lapp. Hon skulle sjunga en låt på lappländska men kunde bara fyra verser på den enda hon kände till. Hon sjöng de hon kunde så fick det vara bra med det skrockade hon. Nästa helg ska Sune och Astrid till Åland. De åker med färjan och denna gång skulle Torgny Melins dansbandsorkester uppträda minsann. Jodå, de gillar att dansa. Man får nya vänner också på färjan.
På somrarna åker de till sommarstugan. Det är vatten omkring hela huset. Stugan ligger på en ö. Ibland, eller rentav ganska ofta faktiskt tar de båten ut på sjön och fiskar. Aborre och gös får dem, och en stor gös räcker till minst fem personer säger Sune och ler plirigt. De berättar allt. Allt som man behöver veta om livet. Vi lyssnade med stor förundran till dessa livsbejakande underbara människor som verkade så nöjda. Så nöjda med varandra och en lunch på IKEA, kryssningar till Åland och revyer.
När vi skiljs åt säger Astrid och Sune att vi absolut måste komma till deras sommarstuga i sommar. Vi kan bo i friggebon säger Sune och skrattar. Vi kan fiska och om vi har tur får vi gös. Då bjuder vi på middag. Med vin, förtydligar Sune.
Så vi fick adressen och det kan jag banne mig lova, att jag ska om jag så sitter i fängelse i sommar (inte helt orimligt, det kan slå slint i huvudet på oss alla, i synnerhet mig) så ska jag bege mig dit. En vacker varm sommardag ska jag besöka detta genuint lyckliga levande par, som förkroppsligar allt vad min ide om lycka innebär. Med en varm nästan gråtmild känsla tog vi adjö och Sunes ord ringde i mina öron.
"Vi har varit gifta i 50 år. Efter 50 år finns det inte så mycket mer att säga varandra. Men det blir inte sämre för det. 50 år, det är länge det. Ibland ska man ha tur också".
/Lilla lilla jag.
På somrarna åker de till sommarstugan. Det är vatten omkring hela huset. Stugan ligger på en ö. Ibland, eller rentav ganska ofta faktiskt tar de båten ut på sjön och fiskar. Aborre och gös får dem, och en stor gös räcker till minst fem personer säger Sune och ler plirigt. De berättar allt. Allt som man behöver veta om livet. Vi lyssnade med stor förundran till dessa livsbejakande underbara människor som verkade så nöjda. Så nöjda med varandra och en lunch på IKEA, kryssningar till Åland och revyer.
När vi skiljs åt säger Astrid och Sune att vi absolut måste komma till deras sommarstuga i sommar. Vi kan bo i friggebon säger Sune och skrattar. Vi kan fiska och om vi har tur får vi gös. Då bjuder vi på middag. Med vin, förtydligar Sune.
Så vi fick adressen och det kan jag banne mig lova, att jag ska om jag så sitter i fängelse i sommar (inte helt orimligt, det kan slå slint i huvudet på oss alla, i synnerhet mig) så ska jag bege mig dit. En vacker varm sommardag ska jag besöka detta genuint lyckliga levande par, som förkroppsligar allt vad min ide om lycka innebär. Med en varm nästan gråtmild känsla tog vi adjö och Sunes ord ringde i mina öron.
"Vi har varit gifta i 50 år. Efter 50 år finns det inte så mycket mer att säga varandra. Men det blir inte sämre för det. 50 år, det är länge det. Ibland ska man ha tur också".
/Lilla lilla jag.
tisdag 2 mars 2010
Whats the point?
Göteborg var lika dimmigt och grått som man tänker sig att det var konstant i Warsawagettot när den stora valborgselden härjat i Hitlers lobotomerade "hjärna". Jag har aldrig varit i ett getto så jag vet inte exakt hur det känns, men förmodligen så långt ifrån Göteborg 2010 som möjligt skulle jag tro.
Började lördagsmorgonen med att vakna av en 1 ½-årings uppmaningar till lek 07.30. Avböjde snällt men bestämt och hänvisade till modern. Moster är man bara när man vill, mamma är man alltid. Sjukt bra om man varit på Balkan-inferno natten innan. Pallrade mig dock upp så småningom och i köket satt ett gäng människor, däribland Birk Borkason och käkade hembakat bröd. Jag slog mig ner och såg verkligen Birk framför mig. Det var ingen tvekan om att det VAR han. Man bara ser det. Trevlig var han också. Men jag aktade mig för referenser till rövare och vildvittror för att inte inta någon slags groupie-roll, även om Birk faktiskt är en av de coolaste med TV-tid jag träffat.
Han har träffat Astrid och Tage. Respekt.
Göteborg svarade för övrigt upp till förväntningar med lyckade plankningsoperationer, skivfynd på Bengans Skivor (LP,förövrigt!)releasefest med Marulk som var fett svängig och dansant samt det klassiska GBG-regnet som smyger sig på en och blöter ner en innan man ens märkt att de regnar.
Idag vaknade jag med en stor jävla böld på huvudet. Den sprack och rann ner över huvudet och förstörde matlusten och klibbade igen ögonlocken. Jag vet inte vad jag ska göra med den. Den kallas B-E-S-L-U-T-Å-N-G-E-S-T. Över vad ska ni skita i, men den finns där och så är det.
När jag kom hem från ett av alla mina jobb hade vi gäster. Två små bedårande flickor satt i vardagsrummet och målade teckningar med vattenfärger och kladdkritor. Mitt sentimentala tillstånd slungade mig direkt tillbaka till lågstadiet och slotten jag brukade måla där jag var prinsessan som väntade på prinsen i en för stor klänning med armpuffar och rosetter. 8-åriga Saga gav mig en teckning med blommor, hjärtan och regnbågar. "TilL ELiN frÅn SAGa". Hjärtat smälte som snön utanför. Satte upp teckningen på dörren och menade det verkligen när jag sa att det var den finaste teckningen jag fått. Hon förklarade också noga vilka sorts blommor det var; blåklocka, smörblomma, tussilago, tulpan och blåsippa.
Barn är bra. På allt. Jag önskar jag var barn igen och fick gå och lägga mig efter björnes magasin och somna till de vuxnas röster inifrån köket, vuxna som pratar om något man inte förstår och inte heller bryr sig om.
Men jag är inte trött klockan åtta och jag ska väl föreställa den där vuxna som pratar i märkliga termer runtomkring sig själv. Så är det. Och inga slott i åsyn heller. Nu fick jag lusta att skriva ett könsord här för att verkligen deklarera min självförvållade frustration. Men jag säger bara Ad-jävla-jö.
Ps. Könsord är omoget.
ps2. KUKEN!!!!!
Serie inspirerad av Johnossi´s dunderhit "whats the point". Här skulle jag länka till den låten men jag fattar inte hur man gör så kolla upp det själva. GÖR det!
Började lördagsmorgonen med att vakna av en 1 ½-årings uppmaningar till lek 07.30. Avböjde snällt men bestämt och hänvisade till modern. Moster är man bara när man vill, mamma är man alltid. Sjukt bra om man varit på Balkan-inferno natten innan. Pallrade mig dock upp så småningom och i köket satt ett gäng människor, däribland Birk Borkason och käkade hembakat bröd. Jag slog mig ner och såg verkligen Birk framför mig. Det var ingen tvekan om att det VAR han. Man bara ser det. Trevlig var han också. Men jag aktade mig för referenser till rövare och vildvittror för att inte inta någon slags groupie-roll, även om Birk faktiskt är en av de coolaste med TV-tid jag träffat.
Han har träffat Astrid och Tage. Respekt.
Göteborg svarade för övrigt upp till förväntningar med lyckade plankningsoperationer, skivfynd på Bengans Skivor (LP,förövrigt!)releasefest med Marulk som var fett svängig och dansant samt det klassiska GBG-regnet som smyger sig på en och blöter ner en innan man ens märkt att de regnar.
Idag vaknade jag med en stor jävla böld på huvudet. Den sprack och rann ner över huvudet och förstörde matlusten och klibbade igen ögonlocken. Jag vet inte vad jag ska göra med den. Den kallas B-E-S-L-U-T-Å-N-G-E-S-T. Över vad ska ni skita i, men den finns där och så är det.
När jag kom hem från ett av alla mina jobb hade vi gäster. Två små bedårande flickor satt i vardagsrummet och målade teckningar med vattenfärger och kladdkritor. Mitt sentimentala tillstånd slungade mig direkt tillbaka till lågstadiet och slotten jag brukade måla där jag var prinsessan som väntade på prinsen i en för stor klänning med armpuffar och rosetter. 8-åriga Saga gav mig en teckning med blommor, hjärtan och regnbågar. "TilL ELiN frÅn SAGa". Hjärtat smälte som snön utanför. Satte upp teckningen på dörren och menade det verkligen när jag sa att det var den finaste teckningen jag fått. Hon förklarade också noga vilka sorts blommor det var; blåklocka, smörblomma, tussilago, tulpan och blåsippa.
Barn är bra. På allt. Jag önskar jag var barn igen och fick gå och lägga mig efter björnes magasin och somna till de vuxnas röster inifrån köket, vuxna som pratar om något man inte förstår och inte heller bryr sig om.
Men jag är inte trött klockan åtta och jag ska väl föreställa den där vuxna som pratar i märkliga termer runtomkring sig själv. Så är det. Och inga slott i åsyn heller. Nu fick jag lusta att skriva ett könsord här för att verkligen deklarera min självförvållade frustration. Men jag säger bara Ad-jävla-jö.
Ps. Könsord är omoget.
ps2. KUKEN!!!!!
Serie inspirerad av Johnossi´s dunderhit "whats the point". Här skulle jag länka till den låten men jag fattar inte hur man gör så kolla upp det själva. GÖR det!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
