dr quinn

banjo.
isvak.
hetta

idag badade jag i en isvak
varför i helvete då?
undrade en reporter från expressen.
är det värt det?
ja. sa vi.
det är skönt att känna
att man lever.
så blev vi plåtade i bikinis på isen,
i kroppar så vita att de berörde färgtonen grön
med ansikten röda som mao
och rök som steg från våra kroppar.
vi var varma men kalla och försökte le
och imorgon kommer vi i tidningen.

blir väl ett heluppslag kan jag tänka mig
eventuellt löpet.
troligtvis.

på slutet bad fotografen oss sätta oss på huk
framför vaken
som ett förfruset fotbollslag
jag hade fårskinnstofflor
med blå skoskydd på,
såna man har på vårdcentralen.
en jävla massa tveksamma ingredienser i det sammanhanget.

annars bor jag i stockholm några dagar.
jag och Lina och en banjo och lite andra saker.
nu ser vi på en sitcom
den är kass och färgerna uppskruvade till disneykänsla.
Dr Quinn (ja henne minns ni, försök inte) är med i serien.
alla kan inte göra kometkarriär och vara Robyn
vissa får vara med i sitcoms
så är det.

undrar vad Sullivan gör nu förtiden.
vilden med hårig bringa och vågigt hår
som aldrig frös
som var sugen på Dr. quinn
men lite för vild för henne.
fast ändå inte
för hon gillade vilt
och så fick dom väl till det
till slut har jag för mig.

men jag har för mig så mycket.
till exempel att jag kan spela banjo
och munspel och att jag kan en massa om biologi.
så man kan inte lite på
vad jag har för mig.

hajj