Kärlek är svindyrt

Idag pratade jag men en gammal vän. En gång i tiden var jag mycket förälskad i honom och av någon anledning kom vi under vårt samtal in på kärlek. Han sa att kärlek är svindyrt. Det var bra sagt. Det kostar pengar, energi, engagemang, uppoffringar, besvikelse, omtentor och sömn. Men framför allt detta kostar det tid. Kärlek tar upp all tid alltid. Tid som man skulle kunna lägga på så jävla mycket roligare saker. Mina klockor går fel varenda en så det där med tid är lite hursomhelst i mitt liv. Jag gillar inte att anpassa mig efter tiden på klockan, och inte den andra tiden heller. Jag kanske var rik en gång på alla dessa egenskaper. Hade gott om pengar, tid, engagemang, vilja och energi. Eller nej gott om pengar har jag aldrig haft men däremot en vilja som kunnat ta mig vart som helst. Men jag har tömt varenda föråd och nu börjar det bli påvert. Fattigt, rentav barskrapat. Insikten slog mig i huvudet som en skön käftsmäll. Föresten tror jag att pop-musik har fördärvat min arma själ mer än den gjort gott. Jag kan inte leva utan den. Musiken förstår och förklarar men samtidigt förstör den. Så dagens insikter är:
Fan för Pop-musik.
Fan för Kärlek
Fan för att jag kom på det.
För övrigt ska jag skriva en hel jävla avhandling på temat "kärlek är svindyrt" för att belysa detta problemområde som alla drabbas av men som ingen gör något åt. Ja det ska jag.

Hade tänkt publicera en fin serie här men eftersom att jag är ett tekniskt jävla geni så går det inte. Så det får bli en annan gång.

God jävla natt