onsdag 5 januari 2011

sanningen

jag har skrivit en låt-text.
jag var
tyvärr
helt seriös
när jag skrev den.
den kan nog finslipas lite
men man ska inte underskatta råmaterial.

den balanserar gravt mellan
något kent-aktigt
och något pretentiöst sprunget ur lite för mycket vin.
jag har alltid tyckt att den gränsen är hårfin.
jag har alltid uppskattat ironi också
och att inte ta sig själv så allvarligt.
så här bjuder jag nu
en kommande hit
förmodligen
vad annars.

VI SKA VARA SOM LEJON

"Vi ska vara stilla
Vi ska vara för evigt
som en synvilla
som statyer,
som klockor som stannat,
som solnedgången

som uppstoppade djur
Glänsande, eviga
I vår mysiga bur
Och missuppfattade av alla
Varandras mongon
Varandras allierade
Vi ska vara
som lejonet på gripsholms slott."

ni som inte sett lejonet på gripsholms slott
jag föreslår en googling.

jag tror på det här.
ska bara tonsätta den.
kanske kan spinna vidare på slotts-temat.
tomma rum
ekon
mörker
hemligheter.
det känns pop-sångsaktigt.

ja, förövrigt har jag tänkt mycket på djur
idag med.
att vi är som djur
när vi är och gör.

och på att monogami är ett människans påhitt
sprunget ur något religiöst fanatiskt hittepå
om att vi inte ska vara djuriska helt öppet
och föröka oss hit och dit
så därför ska man ha en vid sin sida.
en och samma
förevigt
och om man pillar på förbjuden frukt
är det skamvrån som gäller
fastän vi älskar förbjuden frukt
för vi är djur.

och så har det blivit vår nya religion-
kärleken
och jakten på den.
den eviga
den rena
flykten från ensamheten
mot tvåsamheten.
popsångerna basunerar ut det.
"du och jag"
"vi ska bli"

hela mänskligheten är manipulerad av
popmusiken och nån jävla fanatisk präst som ba:
nu ska vi va två!
hallå!
en och en,
förena er,
förgrena er,
förädla era gener
men bara med varandra
inte med andra,
fastän ni vill.

jag sitter på sanningen
fattar ni det förihelvete!??
fan.
jag har knäckt koden.
da vinci koden var småpotatis.
dan brown spelar i en annan liga.
det här är grejer!
hela världen kommer lösas upp
lösas fri
från tvåsamhetens bojor
och sen ska vi leva lyckliga
ensamma tillsammans!
ett enda hippiekollektiv.
gigantiska matlag
och fria gränser.

vad säger ni
är ni med mig?!!

peppa!
alone together forever!

3 kommentarer:

  1. tack. du och jag då!
    men två, bara två, spräcker ju hela min teori om att spräcka tvåsamheten. det verkar vara ett svårt företag.
    men tack ändå.
    fint!

    SvaraRadera
  2. Tänkte'nte på det. Jag höra mig för lite bland folk, men det känns som jag är den enda (förutom dig då) som inte önskar sig drabbas av tvåsamheten. Ett svårt företag, indeed.

    SvaraRadera