tisdag 27 oktober 2009

En gång två gånger kräktes jag av känslor

Fick en fet flashback från förra hösten när jag under trötta steg vandrade till bussen alldeles för tidigt i morse. Guldträd i solsken, guld-sol, bussen som svischar förbi mig när jag är 30 sekunder för sen. Tröttheten i min kropp själ som är lika tung som bly metall kevlar.
Arbete som inte är gjort, besök i söta drömmars land som jag försummat totalt genom att ligga vaken och samla trötthet på hög. Så hög som jag skulle vilja vara så låg är jag.

Nej jag bara skojade jag är superpigg och glad. En glad pigg tjej i sina bästa år med rosor på kind och lätt i stegen och härligt sött sexigt fransk är jag och mitt liv. Liv liv dina kliv kommer och går som underliv. Tjohoo!

Ps. Jag är trött.
ps2. Jag har ljugit lite i den här texten.
ps3. Jkmnsfor oewkrfewå reirewt tr. sadmfsk

2 kommentarer:

  1. En annan känner sig som du ibland. I alla fall de övre halvan av din beskrivning.
    I eftermiddag var en sådan dag. Kommer hem till "home sweet home" och sätter sig i soffan för att bara slappa. Ring säger telefonen och man får i uppdrag att hämta möbler ute på Hammarö. På vägen hamnar man först bakom en seg lastbil och efter det fastnar man vid en dikesgrävning. Sen var man redan innan.
    När det är dags att kroka på släpkärran så fastnar den under bilen (fråga inte hur). Fick ta hjälp av en domkraft.
    Bara för att man såg fram att få slappa. Suck

    SvaraRadera
  2. oj. Fyfasen. Men kanske träffade du kanske någon trevlig person? kanske ett möte som ledde tillnågot oanat? Eller så var det bara såjävla sugigt.

    SvaraRadera