Heartbeats

Kärleksbrev till kärleken.

Hej Hjärtat.
Jag vet att du bara vill väl oftast. Men du är så dum. Du har ingen hjärna. Du går bara på känslor och för det älskar jag dig likväl som jag hatar dig.
En gång älskade du så mycket och fick bara tystnad tillbaka. Sen sov du litegrann och blev tyst och likgiltig. Det var inte roligt för mig. Jag kände mig så skyldig, för det är ju upp till mig hur du ska bulta och banka och leva. Nu undrar jag om du snälla skulle kunna lägga lite band på dig Hjärtat? ligga lite lågt och inte älska så mycket. För det gör ingen nytta nu. Jag ska låta hjärnan bestämma lite mer. Hjärnan har blivit befordrad då jag nu känner stor tilltro till den. Den är bra på det den gör och den har tränat upp sin rationella sida. Men därför måste du mitt hjärta ligga lite lågt ett tag. Din tid kommer, och jag ska tala om för dig när den är nära så du kan förbereda dig. Snart kommer du säkert att få bulta och slå och banka hur mycket som helst. Lite tålamod bara. Ge mig lite tid så ska vi snart kunna leva i en fin symbios igen.

Hejdå mitt hjärta.