Vatten över (det tunga) huvudet

Jag har tagit mig vatten över huvudet. Igen. Jag tror att en helg har fler timmar än den i själva verket har. Jag tackar således ja till fest och till jobb och glömmer att jag däremellan ska hinna sova. Att hela ideén om att både festa och jobba går åt helevete redan när man börjar använda dessa begrepp i samma mening glömmer jag varje helg. Det finns en anledning till varför de flesta normala människor väljer ett av dessa alternativ. Jag är inte en av dom normala, jag tror mig vara en övermänniska som klarar allt. Inte allt, men åtminstone att jobba OCH festa samma helg. Morgonens lilla mini-maraton till bussen vittnar dock om det motsatta. Trött, blek, grinig och sen kom jag till jobbet. Och ångrade lite att jag tackat ja till jobb eftersom vi hade examensfest igår. Men vad tusan. Det går. Det jobbiga är att ikväll ska Ebbot min idol och svenska hjälte komma till den lilla staden jag bor i och spela skivor. Jag hade hela tiden tänkt att jag skulle gå en stund. Ta en öl. Gå hem tidigt. När jag vaknade i morse med en trottoar på huvudet kändes Ebbot inte så lockande. Nu efter lunch och kaffe börjar jag omvärdera situationen. Runt åtta kommer jag vara heltaggad. Vid elva kommer jag vara inne på mitt tredje glas vin. och imorgon kommer jag må riktigt riktigt kass. Och kanske komma sent till jobbet.

Tur att jag ska lämna detta snart. Tillvaron börjar bli alltför förutsägbar. Till och med när jag försöker överaska mig själv genom beslut där jag liksom fintar mig själv, blir jag ändå inte övveraskad. Vad som verkligen vore spännande, hade varit att gå hem och rensa avloppen ikväll. DET hade verkligen förvånat mig.

Hade två nya meddelanden på mitt mobilsvar i morse. Ett inspelat klockan 22.30, och ett klockan 04.23. Båda från min bror. Det första var fullt av hoppfullhet, glädje och öl-sinne för humor. Det kan sammanfattas som att han förväntade sig att kvällen skulle bli bra. Det som kom ca 6 timmar senare var det mest melankoliska jag någonsin hört. Det ger mig anledning att bli allvarligt orolig för brorsan. I flera minuter flåsade han fram allvarliga floskler som att: "det är ju en stor dag för dig. Och för mig. jag borde ha varit vid din sida, denna högaktningfulla dag"..."Du är så begåvad och jag är full". "hoppar du har roligt" (jag sover!!) "nu ska jag vidare, i livets ekorrhjul"...
Jag tror jag måste ringa honom nu. Väcka grabben ur sitt öl-koma.

Hejpåer.