Mcgyver light

sms till Elina idag kl 10:56

"Oj jag är skyldig dig ett lås. Råkade fastna med ett gem i låret när jag skulle kolla om det gick att göra en Mcgyver. Flåt"

Nyfikenheten driver oss framåt är min teori. Och kan medföra enorma bakslag men det är en annan sak. Idag blev jag så inihelvete nyfiken på om jag skulle kunna genomföra en äkta Mcgyver-operation på ett billigt cykellås och öppna det med en hårnål.

Det kunde jag inte.

Det började med att jag med stort självförtroende provade alla nycklar som fanns inom räckhåll, övertygad om att åtminstone en av dom skulle passa lite. Tillräckligt.

Men det var noll utdelning på nyckelförsöket. Och som vanligt när jag behöver rätt nyckel till rätt dörr eller lås men den nyckeln fattas så ger jag inte upp ändå.

Jag bryter sönder för att få komma in.

Sagt och gjort jag började med en hårnål, gick över till ett gem. Hämtade verktygslådan och en kopp kaffe och gjorde mig riktigt hemmastadd med Hannah över låret.

När jag var som mest självsäker fastnade gemjäveln i låset (inte låret, T9-halkning). Och jag insåg att hur jag än gjorde var låset på väg in i dödsriket. Med tång och skruvmejsel lyckades jag ta sönder hela låskorven och fick mig en god insikt i hur lås ser ut på insidan. Mycket spännande.

Efter 40 svettiga minuter gick alltså låset upp. Mission accomplished, fast ändå inte. Det ingick inte i planen att döda låset, bara lura det.

Nu har jag köpt ett nytt lås mot en flaska vin eftersom jag är världens bästa förhandlerska.

Slutet gott allting gott.

Hejpåer