Min bror kom hit med frukost. Kan man begära så mycket mer egentligen?
Den var god. Kryddad med engagemang och kärlek. Och humor. Jag åt upp allt på min tallrik och sen lärde han mig några nya gitarrackord. När han gick spelade jag mitt nya favoritackord, men det lät inte så bra, jag vet att han hörde det men han sa inget. Han bara vinkade hejdå och gick ut. Och jag spelade vidare. Sjöng på om kärlek och besvikelse och rädsla. Sånt som låtar handlar om. Det finns inga riktigt bra dängor om arbetslöshet. Det borde det finnas. En riktigt bra en som spelas på P3 och kanske på riksdagen och regeringen. Refrängen kunde gå såhär:
Arbetslös, lös i magen, magont, ont i huvudet.
Huvudlösa försök, söker föra mig mot er, efter er, ni som behöver mig,
så som jag behöver er.
Älskade blivande arbetsgivare, ge mig ert jobb, ert hästjobb, så ska jag jobba som en häst och älska er även i matsalen när ni pratar om gardiner och snoriga barn.
Ni blir bra, med mig.
Med mig
Med mig
shalalalalalalalalalalalala lala lala
Ja typ något sånt. Den har en lite desperat touch, men det har ofta sånger som kommer från hjärtat, för vi människor är ofta desperata och det är inget att skämmas för.
Kanske kan jag framföra den på anställningsintervjun jag ska på nästa vecka. Ironiskt nog ringde dem igår från kommunen som jag vid ett tillfälle benämnde som "kommunen som fått storhetsvansinne" och ville träffa mig. Tror jag lackade ur när jag skulle fylla i det där formuläret när man inte kunde välja "mindre än ett år" på arbetserfarenhet, och därför fyllde jag i "mer än ett år" vilket är ren och skär lögn. Om detta uppdagas kommer de att gå miste om mig, vilket ju vore en oerhörd förlust för dem. Och ett smärre haveri för mig och mitt grandiosa självförtroende. och min ekonomi. Jag får förklara för dem. Det kan inte vara svårare än att spela schack eller koka kaffe.
Igår var jag på improvisationsteater för den som bryr sig. Det var roligt att de var så duktiga och flinka. Ja de var kvicka, rentav mycket, när de skojade om saker som inte alls var i ett manuskript. Det kom från hjärtat. Saker och ting blir i regel bättre när de kommer från hjärtat. Beslut och impulser. Konsekvenserna kan bli mindre bra. Man kan bli utfattig, ledsen och sänkt men man kan inte ångra sig egentligen. Det är klurigt det där. Lite ett moment 22 att välja med hjärtat. Det kan bli bra, men också dåligt, om och om igen. Sen dör man. Då gäller det att inte ligga där och ångra sig om något som helst. Inte en enda liten bakelse man tackat nej till och inte att man aldrig gav sina drömmar om att bli lantmätare en chans.
Nej det gäller att göra, medan man kan. Jag får passa på att göra en massa nu, som jag har tid till utan jobb. Till exempel räkna mina tår, springa upp och ner i trappuppgången och heja på folk jag inte känner.
Do it!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar