Bild 2; Isnt life amazing?

Historien bakom den här bilden är egentligen väldigt lång om man vill se det så. Jag vill ofta se saker och ting i sin stora, komplexa helhet, för att förstå, men jag berättar den korta versionen.
Jag var på semester i Frankrike och på en bar i Nice var jag och Carro ute och svirade och köpte svindyra öl som vi köpte fastän de var svindyra. Men det var tur att vi gjorde det, för jag såg honom där och fick en impuls att gå fram till honom och impulsiv som jag är, så gjorde jag det. Han bodde på en segelbåt och den ville jag se och det fick jag. Den var väldigt fin och det var han med. Sen reste jag vidare till Italien efter vårt korta men intrycksfulla möte. Några dagar senare seglade han mot den stad i Italien där jag befann mig. Att han gjorde det beror till viss del på slumpen, till viss del på vilja, till viss del kanske på ödet, jag vet inte. Vi bestämde att jag skulle segla med honom i slutet av sommaren när jag inte hade ett jobb att sköta. Och det gjorde jag. I tre veckor, fastän jag aldrig tidigare satt min fot på en segelbåt. Därför finns denna bild, som är tagen för en månad sen på hans segelbåt utanför Sicilien, när vi seglade in i solnedgången, enbart för att vi träffades av en slump(?) på en bar i Nice. Hade vi inte träffats där hade vi inte varit tillsammans på den här bilden, och jag hade inte haft svindyra telefonräkningar eller längtan i mig. Nu skulle jag kunna komma in på en mycket lång utläggning om livet, hur saker och ting hänger ihop och varför, men jag väntar med det.

Nu är allting nära och allt är långt ifrån på samma gång.
Så är det med resor, möten och livet och kärleken. Det händer och det händer fort. Det gäller att åka med då när man har chansen, annars kan man få stå och vänta jävligt länge och då händer inte ett skit.

Heppåer!