Igår kollade jag på Skavlan. Tänker inte nämna Anna Anka.
DAMN!
Aja, men Jay-Z var också där. Skön kille förövrigt. Han berättade om sin uppväxt i Brooklyn. En vardag som präglades av utanförskap, kriminalitet, droger, och hur det kunde skjutas vilt med k-pistar mitt på dagen.
Jag kände att det var lite jobbigt. Jag tyckte det kändes bekant. Min oro var helt enkelt inte helt obefogad när vi villade omkring i Brooklyns skummaste kvarter. Det sköts förvisso inte just den dagen jag och Marlene gick vilse där. Men vi hade säkert bara tur.
Vi gick allt som allt omkring utan något tecken på ett "coolt bohemiskt område med second hand affärer" i två timmar. SEN helt plötsligt stötte vi på en butik. Där jobbade dom som är på bilden. Vi var överlyckliga över att träffa två kvinnor, och dessutom visade det sig att hon den äldsta, var svenska. Hon hade sålt sin lägenhet i Stockholm, skilt sig från sin man och på chans flyttat till Brooklyn och öppnat en affär tillsammans med sin son. Hon var faschinerande och mycket vänlig. Den andra flickan var bara så väldigt söt tyckte jag. Av ren lycka över detta efterlängtade möte med civilisation tog jag en bild av dem. De beskrev vägen till Bedford avenue och gav oss en karta. De bekräftade också vad Niklas sagt om Williamsburg, där vi av ren slump till sist hade hamnat. Tur, eller ödet, vad vet jag. Vi var oskadda, orånade och hungriga, och fortsatte mot Williamsburg centrum med extremt höga förväntningar efter omständigheterna. Äventyret var inte slut, vi vart inte besvikna, och det var inte slut på intressanta möten med skandinaver.
Det tar vi imorgon.
Nu ska jag sippa vidare på min Cidrae och dubbeldippa morotsstavar.
Puss på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar