Så var jag återuppstånden på den fjärde dagen. Det här lilla ägget var svårkläckt, och ville inte var lika förutsägbart som Jesus. Återuppstå efter tre dagar, hallå, så vanligt. Alla coola väntar en extra dag.
Sitter på universitet och studerar så det glöder här om mig. Folk får flytta på sig för de blir bländade av min energi. Framför mig sitter en tysk utbytesstudent som med alla medel försöker avleda en extremt pinsam raggningsmanöver från en tjej bredvid honom. jag har varit med i hela förloppet och har spionerat ihärdigt. Nu frågar hon om han känner alla hon känner. Tysken är osäker och tysk och vet inte vad han ska svara på något. Han sätter i hörlurar då tar hon ut dem. Jävla brud, låt stackarn vara.
Utanför åker en röd saab förbi med något som skulle kunna vara århundradets sorgligaste julgran på taket. Snett monterad. Den hade typ tre grenar och ett barr.
Vädret är grått och allt levande är dött därute. Inga knoppar och spirande härliga löften om en varm kärleksfull vår. Bara mörker och eländes elände. Och snart kommer den förbannade julen. I min familj ska vi göra rockad i år. Ut med det gamla, in med det nya. Jag, pappa och bror ska tillbringa julafton med att nörda oss med dvd-boxar med gamla Dylan-spelningar och diverse andra gubbar med kultstatus som uträttat ett och annat för väldens musikaliska utveckling. Jag ser fram emot det. Vi ska dricka julöl och ha mysbrallor.
I förra veckan när jag gick över skolgården vajade svenska flaggan på halv stång. Jag blev lite ledsen och stannade till. Någon har dött och här går jag och funderar på vad jag ska ha till lunch. Fyfan vilken värld.
Jag tror jag blev lite nedstämd av att vara isolerad från omvärlden så länge. ingen mänsklig kontakt är inte sunt. Man skall krama sex olika människor varje dag för att må så bra som möjligt. Det sa någon till mig. Jag tycker det stämmer.
En gång skrev jag en dikt på engelska. Den heter A hole in my head. Här är den:
A hole in my head.
I fill it temporarily with empty substances.
Like beer, cigarettes, music, books, staying up too late at night, writing shit like this, attempts of sleeping.
Maybe I need to find something lasting.
Something that sticks, and grows, and then slowly becomes a part of me.
Could chewing gum be it?
Nu ska jag till maskeradaffären och leta efter något lagom anstötligt att ha på mig på min maskerad på Lördag.
Au revoir.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar